DEMOKRATIN


 

John Locke

Innehåll:

Fakta om John Locke

John Locke Den engelske filosofen, psykologen, pedagogen och läkaren John Locke (1632-1704) föddes den 29 augusti 1632 i byn Wrington, Somerset i sydvästra England.

Hans fader var advokaten och markägaren John Locke Sr (1606-1661) och föddes i Pensford, Somerset i sydvästra England. Locke juniors farfar Nicholas Locke (1574-1648) var en framgångsrik klädeshandlare i Pensford, Somerset i sydvästra England. John juniors farmor var Frances Lansdon (1578-1612) från Publow, Somerset i sydvästra England.

Locke juniors moder var Agnes Keene (1597-1654) och föddes i Wrington, Somerset i sydvästra England. John juniors morfar var garvaren Edmund Keene (?-1630) från Wrington, Somerset i sydvästra England. John juniors mormor var Mary (?-1638).

John junior hade två yngre bröder den näst äldste brodern dog i unga år medan brodern Thomas (1637-1663) föddes i Pensford, Somerset i sydvästra England och dog i tuberkulos.

Föräldrarna hade byggt upp en förmögenhet genom köp av jordbruksfastigheter. John Locke ärvde förmögenheten efter sin far och hade därför inga ekonomiska problem under sitt liv.

Han studerade latin och grekiska vid "Westminster School" i London 1646-1651. År 1652 flyttade Locke till Oxford och började studera vid "Christ Church College". Under första året studerade han retorik och språklära, under andra året logik och filosofi samt under de två följande åren logik, moralfilosofi, geometri och grekiska.

Den 14 februari 1656 erhöll han en akademisk examen, "Bachelor of Arts" (fil kand), i dessa ämnen ovan. På skolan rådde en sträng akademisk disciplin under en puritansk ledning. Studenterna var tillsagda att endast tala grekiska eller latin inom skolan.

John fortsatte sina studier i logik, geometri och moralfilosofi men han studerade även metafysik, naturfilosofi, historia och astronomi. I språk fortsatta han sina studier i grekiska men även hebreiska och arabiska. Den 29 juni 1658 erhöll han ytterligare en akademisk examen "Master of Arts", (fil mag).

Han studerade vidare, nu filosofi, teologi och medicin. Den 24 december 1660 blev Locke utsedd att föreläsa i grekiska vid "Universitetet of Oxford". Den 24 december 1662 blev Locke utsedd att föreläsa i retorik och den 24 december 1663 i moralfilosofi. Troligtvis var han också handledare för några studenter under denna tid.

I november 1665 reste Locke till Brandenburg för att vara Sir Valter Vanes sekretarare. Vane var utsedd av kung Karl II av England (1660-1685) som sändebud till kurfursten Fredrik Vilhelm I av Brandenburg (1648-1688). Locke kom tillbaka till London den 22 februari 1666 och återvände därefter till Oxford i maj 1666. Han fortsatte att studera medicin och anatomi.

Han kom i kontakt med en rad ledande forskare bl. a. kemisten Robert Boyle (1627-91) som var Lockes vetenskaplige mentor under sin tid vid Oxford. Han träffade också fysikern, matematikern och filosofen Isaac Newton (1643-1727).

I juli 1666 träffade Locke Lord Ashley, hans hela namn var Anthony Ashley Cooper (1621-1683). Han var en av Englands rikaste personer, som den 23 april 1672 blev 1:e earl av Shaftesbury. Lord Ashley bjöd in Locke till sitt hem Exeter House, Strand i London.

Året senare 15 juni 1667 flyttade Locke till Lord Ashleys hus i London och blev hans husläkare. Lord Ashley led av en sjukdom sedan 1661 som ingen läkare kunde bota men Locke opererade honom 1668 och Lord Ashleys hälsa blev bättre efter detta ingrepp.

Locke blev nu en nära vän till Lord Ashley. Han undervisade Lordens son Anthony (1652-1699), som år 1670 blev 2:e earl av Shaftesbury. Locke skötte också Lord Ashleys olika politiska och administrativa uppdrag. Locke drabbades nu av hosta som han kom att besväras av resten av sitt liv.

Den 23 november 1668 blev Locke medlem av det förnämsta engelska vetenskapliga sällskapet, "The Royal Society". Detta innebar att han nu tillhörde den intellektuella och politiska eliten i England.

Locke hamnade mitt i den turbulenta, politiska miljön under 1660-talet och 1670-talet. Det var förenat med livsfara att kritisera offentligt det engelska kungahuset.

Han hade nu stora problem med sin hosta vilken förvärrades av den dåliga luften i London. Därför besökte han en vän i Salisbury i södra England i oktober 1670.

Den 27 september 1672 bildade Earlen av Shaftesbury "the Council of Trade and Plantations" och utnämde Locke till rådets sekreterare 1673-1675.

Under 1671-1672 började han studera politisk ekonomi, som resultat publicerade han verk år 1691. Våren och sommaren 1672 tillbringade han sin tid i London. I september 1672 var Locke en kort tid i Paris. Den 13 oktober 1672 var han tillbaka i London.

Den 17 november 1672 utsågs Earlen till "lord chancellor of England". Earlen av Shaftesbury kom dock i konflikt med kungahuset och förlorade sina politiska uppdrag.

Den 6 februari 1674 tog Locke sin tredje examen vid Oxford, "The Bachelor of Medicine". Men det finns inga kända källor som anger att Locke praktiserade som läkare under sin livstid. Han fick dock användning av sin examen som husläkare hos Earlen av Shaftesbury.

Våren 1675 förlorade Locke det politiska uppdraget i "the Council of Trade and Plantations" i och med Earlen av Shaftesburys var i konflikt med kungahuset.

John Locke kunde i och med detta tillbringa en kort tid vid en kurort i Montpellier i södra Frankrike. Detta för att lindra sin sjukdom och för att studerade verk av de franska filosoferna René Descartes (1596-1650) och Pierre Gassendi (1592-1655). Den 14 juni var han tillbaka i London.

Locke började den 15 november 1675 en lång vistelse och rundresa i Frankrike. Han kom fram till Paris den 24 november 1675. Locke stannade i Paris i tio dagar. Den 11 december kom han fram till Lyon och stannade i staden under sex dagar. Han besökte ytterligare flera städer som Montpellier, Marsielles, Toulon, Hyéres och Avignon under vintern och våren 1676. Han återvände till Montpellier den 21 april 1676 och tillbringade elva månader i denna stad.

Under våren 1677 lämnade han staden Montpellier med destination Paris. Han tog en omväg via västra Frankrike och besökte städer som Toulouse och Bordeaux. Hans resa försenades på grund av sin sjukdom med flera veckor men fortsatte sin resa till Paris via städerna Poitiers och Tours. Locke anlände till Paris den 23 maj 1677. Han var privatlärare i Paris och stannade i staden till början av juli 1678 då han reste runt i västra Frankrike och besökte städer som Bordeaux, Tours och Toulouse. Den 30 april 1679 kom han åter till London.

Vid sin ankomst till London besökte han genast sin vän Earlen av Shaftesbury. Earlen hade år 1678 bildat ett liberalt parti, The Whigs, och han hade utsetts till partiets ledare.

Den 2 juli 1682 arresterades Earlen av Shaftesbury för misstanke om högföräderi. Vid rättegången den 24 november 1681 framkom att anklagelserna mot earlen var svaga så han släpptes ur fängelset den 13 februari 1682.

I november 1682 lämna earlen, för sin säkerhets skull, England och tog sig till Amsterdam, Holland, den 2 december 1682.

Locke följde efter sin vän till Holland i september 1683. Earlen dog i Holland den 21 januari 1683.

1689 följde Locke med Wilhelm av Oranien (1650-1702) till England. Revolutionen i England 1688 hade nämligen inneburit att kungen James II avsatts och Wilhelm av Oranien hade utsetts till kung Vilhelm III av England (1689-1702) tillsammans med sin fru Maria II (1689-1694). Hon var dotter till kung James II. Det engelska parlamentet antog 1689 en "Declaration of Rights".

1691 flyttade Locke till Oates (som ligger nära byn High Laver), Essex i sydöstra England. Han bodde där hos sina vänner Sir Francis och Lady Masham till sin död 1704.

1696-1700 var Locke "Secretary to the Board of Trade and Colonies" som var ett militär- och handelspolitiskt råd.

Från 1700 tvingades Locke, på grund av sin dåliga hälsa, att leva mer tillbakadraget. När han dog i Oates, Essex i sydöstra England den 28 oktober 1704 var han, vid sidan av Newton, Englands mest kände filosof.


John Lockes viktigaste böcker

Tre böcker, som han skrev under 1660-talet, publicerades inte förrän efter hans död.

I Holland (1683-1689) skrev Locke sina mest betydande verk:

Redan 1679 hade han fått i uppdrag av earlen av Shaftesbury och whigpartiet att skriva en politisk doktrin som legitimerade en begränsning av kungens makt:

När Locke kom tillbaka till England (1689) publicerade han sina verk. Dessutom skrev han ytterligare tre verk:


Boken "Andra avhandlingen om styrelseskicket",1690 (The Second Treatise of Government).

Lockes bok "Två avhandlingar om regeringssättet", 1690 (Two Treatises of Government) består av två delar. Den första delen (The First Treatise of Government) har undertiteln "The False Principles and Foundations of Sir Robert Filmer, and His Followers, are Detected and Overthrown".

I denna första del avvisar Locke den engelske adelsmannen Sir Robert Filmers (1588-1653) åsikt, i boken "Patriarcha: or the natural power of kings" (1680), att kungens makt är given av Gud. Locke avvisar också att den bästa styrelseformen är absolut monarki. Dessutom opponerar hans sig mot Filmers åsikt att ingen människa födds fri.

Men Locke formulerar inte någon politisk teori i första delen utan argumenterar bara mot Filmers åsikter på ett omständligt och tröttsamt sätt.

Den andra delen (The Second Treatise of Government) har undertiteln "En essä angående den civila styrelsens sanna ursprung, räckvidd och mål" (An Essay Concerning the True Original, Extent, and End of Civil Government).

Politisk makt

Locke besvarar frågan, i sin bok "Andra avhandlingen om styrelseskicket", Vad är politisk makt?: "Med politisk makt avser jag då rätten att stifta lagar med dödsstraff, och följaktligen alla mildare påföljder, för att reglera och skydda egendom, liksom rätten att använda samhällets maktmedel vid tillämpningen av lagarna och i försvaret av staten mot kränkningar utifrån, men allt detta enbart för det gemensamma bästa."

För att förstå denna definition, anser Locke, krävs ett samhälle med "... full frihet att handla och förfoga över sin egendom och person som de finner för gott inom gränserna för den naturliga lagen, utan att be någon om lov eller vara beroende av någon annan människas vilja." Locke fortsätter: "Det är också ett tillstånd av jämlikhet, där all makt och domsrätt är ömsesidig och tillkommer alla i lika mån."

Lockes naturrätt

Locke anser att människan är av naturen fri att handla och förfoga över sin egendom och person. Dessa naturrättigheter kan endast begränsas hos en individ för att någon annan individ skall erhålla samma rättigheter.

Varje människa föds med dels en rätt till frihet för sin person, som ingen annan har makt över men hon själv förfogar fritt över, och dels en rätt att med förträde framför alla andra ärva sin fars egendom tillsammans med sina syskon.

Dessutom råder jämlikhet mellan människor, denna jämlikhet gäller också mellan man och kvinna. "Eftersom alla människor, som vi sagt, av naturen är fria, jämlika och oberoende, kan ingen tas ur detta tillstånd och underkastas någon annans politiska vilja utan sitt eget samtycke."

Egendom

Enligt Locke är naturtillståndet "... ett tillstånd där de har full frihet att handla och förfoga över sin egendom och person som de finner för gott inom gränserna för den naturliga lagen, utan att be någon om lov eller vara beroende av någon annan människas vilja."

Allt som naturen har frambringat tillhör hela mänskligheten. I naturtillståndet fanns ingen privat överhöghet som bestämde över alla andra människor. Allt det som livnärde jägaren/samlaren var dennes, trots att alla ägde allt gemensamt. Vad jägaren/samlaren än tog från naturen och beblandade med sitt arbete och tillförde något eget innebar att denne gjorde det till sin egendom, anser Locke. Ingen annan kunde längre ha rätt till detta.

Men jägaren/samlaren fick inte ta mer ur naturen än denne behövde för sitt uppehälle. Resten tillhörde andra. På samma sätt gällde för jorden. Så mycket som en jordbrukare kunde bearbeta, beså, föbättra, odla och kunde nyttja avkastningen av så mycket var jordbrukarens egendom.

Samhälls- och styrelsekontrakt

Ett politiskt eller civilt samhälle finns då varje enskild medlem har avstått från naturrättens maktbefogenheter att värna sin egendom och straffa den som begår brott och istället överlåtit till samhällets rättsväsende att skydda egendomen och bestraffa brottslingarna. I och med detta överlåter den enskilde individen till samhället att stifta lagar och lovar samtidigt att följa dessa lagar. Allt detta gör den enskilde individen med syfte att bättre bevara sin frihet och egendom.

Samhällets rättsväsende skall döma efter fasta regler som är opartiska och lika för alla. "När vilken grupp människor som helst, med varje enskilds samtycke, bildat ett samhälle, då har den gjort det samhället till en enda kropp, med befogenhet att handla som en enda kropp, vilket bara kan vara på grundval av majoritetens vilja och beslut."

Alla människor skall vara lika inför lagen. Syftet med dessa lagar måste vara folkets väl. Den lagstiftande makten, den dömande makten och den verkställande makten, skall vara åtskilda.

Den lagstiftande makten

Locke menar att den lagstiftande makten är den högsta makten i staten. Alla andra organ är underlydande lagstiftningsmakten. Men ändå, menar Locke, kan folket fortfarande avsätta eller ändra den lagstiftande makten om folket anser att denna handlar i strid med sitt uppdrag.

Den lagstiftande makten kan inte vara oinskränkt. Eftersom makten inte kan vara större än den makt människor har i naturtillståndet, menar Locke. Denna makt måste bestämma medborgarnas rättigheter genom offentliga och permanenta lagar samt utförda av allmänt kända och lagligen behöriga domare. "Det är i detta syfte som människor avstår sina naturliga befogenheter till det samhälle de inträder i och överlåter den lagstiftande makten till personer de finner lämpade och ger dem förtroende att styra efter offentliggjorda lagar."

Den lagstiftande makten kan inte ta ifrån någon person någon del av dennes egendom utan personens medgivande. Detta gäller inte för att betala de kostnader som administrationen av myndigheten innebär men detta belopps storlek måste var och en godkänna genom majoritetsbeslut som fastställs antingen genom gemensamt beslut eller genom valda representanter.

Den lagstiftande makten kan inte överföra denna makt till något annat organ utan godkännande av folket.

Den verkställande makten

Det måste finnas en makt som alltid är i funktion och som svarar för lagarnas tillämpning, anser Locke. Denna verkställande makt handhar frågor om krig och fred, förbund och allianser och alla avtal med personer och samhällen utanför staten.

Eftersom den lagstiftande makten inte kan förutse och i lag reglera allt och då lagen inte kan ge någon som helst ledning skall den verkställande makten handla, efter eget omdöme, till det allmänna bästa (prerogativet).

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt