DEMOKRATIN


 

Demokratins krav

 Innehåll:

"We must understand the difference between fear societies and free societies, between dictators and democrats. We must understand the link between democracy and peace and between human rights and security."

Natan Sharansky 1948-

Inledning

Thomas Humphrey Marshall

Den engelske sociologen Thomas Humphrey Marshall (1893-1981) anser i sina böcker "Citizenship och Social Class", 1949 och "Class, Citizenship and Social Development", 1965 att med ett medborgarskap i en pluralistisk liberal demokratiskt stat skall finnas:

John Dryzek

Den engelske professorn John Dryzek (1953-) anser i sina böcker "Discursive Democracy", 1990 och "Deliberative Democracy and Beyond: Liberals, Critics, Contestations", 2000 att medborgarna i en stat bör vara väl informerade och engagerade i olika samhällsfrågor samt att de deltar i det politiska livet som jämställda individer. Då kan demokratin fungera bra. John Dryzek kallar denna stat för en resonerande demokratisk stat.

Quentin Skinner

Den engelske professorn Quentin Skinner (1940-) anser i sin bok "On Justice, the Common Good and the Priority of Liberty", 1992 att människor måste delta i politiska aktiviteter för annars deltar de inte i deras skyldighet att skydda demokratin från dess inre och yttre fiender.

Amy Gutmann

Den amerikanske statsvetaren Amy Gutmann (1949-) anser i sin bok "Democratic Education", 1987, att det är utbildningssystemet i en stat som skall sprida de demokratiska dygderna som krävs av statens individer. Barnen i skolan "... måste lära sig inte bara att uppföra sig väl i överensstämmelse med auktoriteter utan också tänka kritiskt om auktoriteter om de skall leva upp till demokratiska ideal att dela politiska suveräniteter som medborgare."

Gutmann fortsätter; människor som "är styrda bara av vana och auktoriteter... är oförmögna att utgöra ett samhälle av suveräna medborgare."


Mänskliga och politiska rättigheter

Den amerikanske kulturhistorikern Lynn Avery Hunt (1945-) anser i sin bok "Inventing Human Rights: A History", 2007 att empati och inlevelse i andra människors känslor ligger till grund för våra tiders mänskliga rättigheter. Hon söker upprinnelsen till mänskliga rättigheter i individers erfarenheter och hur dessa genom samverkan och gemensamma upplevelser skapar nya sociala sammanhang.

Historisk förändring handlar i Hunts perspektiv därför om korrigeringar och omförhandlingar av föreställningsvärldar som under slutet av 1700-talet kom att innebära att mänskliga rättigheter betraktades som självklara och stadfästes i deklarationer som USA:s självständighetsförklaringen 1776, den franska revolutionens deklaration om människans rättigheter 1789 och senare FN-deklarationen.

Deklarationen om de mänskliga rättigheterna

Den 10 december 1948 antog FN, utan reservationer, Deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Sovjetunionen och dess kommunistiska block samt Sydafrika och Saudiarabien lade ner sina röster. FN består av 193 länder (2014), diktaturer som demokratier.

Konventionen om de mänskliga rättigheterna

1950 antog Europarådet, Konventionen om de mänskliga rättigheterna. Denna konvention har godkänts av 47 länder (2014) inom Europarådet.

Vitryssland följer inte de mänskliga rättigheterna och är därför inte medlem av Europarådet. Vatikanstaten är inte heller medlem av Europarådet men innehar observatörsstatus tillsammans med Israel, Japan, Kanada, Mexiko och USA.

För att ett land skall vara demokratiskt måste följande mänskliga och politiska rättigheter finnas och kunna utövas av alla medborgare:

Om inte dessa rättigheter gäller för alla invånare har demokratin förlorat och landet är mer eller mindre odemokratiskt.

Tony Blair

Den före detta premiärministern i Storbritannien (1997-2007) Tony Blair (1953-) sade i sitt tal till USA:s Kongress den 18 juli 2003 om mänskliga och politiska rättigheter:

"There is a myth that though we love freedom, others don´t; that our attachment to freedom is a product of culture; that freedom, democracy, human rights, the rule of law are American values, or Western values ... Ours are not western values, they are the universal values of the human spirit. And anywhere, any time ordinary people are given the chance to choose, the choice is the same: freedom, not tyranny; democracy, not dictatorship; the rule of law, not the role of the secret police."


Yttrandefrihet

Demokratin fungerar inte om friheten inskränks för medborgarna att i tal och skrift uttrycka sina åsikter. Detta innebär att beslut inte blir demokratiska eftersom inte alla åsikter i olika samhällsfrågor kan debatteras.

John Stuart Mill (1806-1873) utvecklar sina tankar om yttrandefriheten i sin bok "Om friheten", 1859 (On Liberty).

Natan Sharansky

Den sovjetiske dissidenten och israeliske politikern Natan Sharansky (1948-) arresterades i Moskva år 1977 och anklagades för högförräderi och anti-sovjetiska aktiviteter. Han dömdes 1978 till 13 års straffarbete i Sibirien, Sovjetunionen.

Han anser i sin bok "The Case for democracy: The power of freedom to overcome tyranny & terror", 2004 att "Can a person walk into the middle of the town square and express his or her views without fear of arrest, imprisonment, or physical harm? If he can, then that person is living in a free society. If not, it´s a fear society."

Han fortsätter; "I am certain that this feeling of exhilaration transcends race, religion, creed, and culture, and that the drug of freedom is universally potent. I am equally certain that once a people live in freedom, the vast majority of them will never want to live in fear again."


Föreningsfrihet

Skulle det vara förbjudet att bilda föreningar, i vilka människor som har samma åsikter kunde diskutera och besluta tillsammans, skulle det vara svårare att bilda majoriteter.

Frihet att bilda och verka i organisationer som är fristående från myndigheterna. Organisationer som verkar för demokrati, mänskliga rättigheter eller miljön.

"Skall människor förbli civiliserade eller bli civiliserade måste konsten att sammansluta sig utvecklas och fulländas i samma mån som jämlikheten i levnadsvillkor ökar," anser Tocqueville.


Informationsfrihet

Radio, TV, tidningar och annan kommunikationsspridning skall vara fri och oberoende av myndigheterna. Har inte en fri debatt funnits före ett beslut har folkets vilja svårt att uppfattas. Det är istället lättare för vissa grupper att framföra sina åsikter och andra grupper har det svårare att framföra sina åsikter inför ett beslut.

Eftersom demokrati är ett komplicerat statsskick krävs en hög folkbildning och en allmän läs- och skrivkunnighet. Det krävs också en rättsstat och en låg korruption.

Tidningar skapar sammanslutningar och sammanslutningar skapar tidningar, anser Tocqueville.


Rättstrygghet

Ett modernt demokratiskt samhälle skall styras av en demokratiskt fastställd konstitution och lagar. Vidare skall det finnas politiskt oberoende domstolar som skall tillämpa den demokratiskt utsedda lagstiftande maktens lagar.

Utifrån demokratiska synpunkter måste rättstryggheten vara en ofrånkomlig nödvändighet. Den är en garanti för den politiska friheten (yttrande- och informationsfriheten). Dessa friheter är ingenting värda om de inte är förbundna med säkerhet för politiska yttranden, speciellt om åsikterna är kritik mot makthavarna. Yttrandet får inte medföra att hemliga polisen knackar på dörren en tidig morgon.

Rättstrygghetens ideal innefattar också tanken att all förvaltning utövas i enlighet med rättsliga regler och efterkontroll av oberoende domstolar. Medborgare skall kunna anmäla till oberoende domstolar felaktigheter i myndigheters utövanden.

En rättsstat är enligt Friedrich August von Hayek (1899-1992) att "...statsmakterna i alla sina handlingar är bundna av regler som är fastställda och kungjorda på förhand, regler som gör att man med rimlig säkerhet kan förutse hur myndigheterna kommer att använda sina tvångsbefogenheter under vissa omständigheter och kan planera sina enskilda angelägenheter på grundval av denna vetskap."


Valsystem

Det politiska systemet i en demokrati skall bestå av politiska partier, en väl fungerande politisk opposition. Kontrollen över politiska beslut skall ligga hos valda personer. Vidare skall alla kunna kandidera i val till valbara befattningar.

De valda befattningshavarna skall utses i regelbundet återkommande och opartiska och fria val. Alla vuxna skall kunna rösta och alla skall ha lika många röster.

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt