DEMOKRATIN


 

Inledning

Innehåll:

 

"Indeed it has been said that (democracy) is the worst form of Government except for all those other forms that have been tried from time to time."

Winston Churchill (1874-1965)

Demokrati betyder folkstyre

Ordet demokrati kommer från grekiskans demokratia som betyder folkstyre, demos betyder folk och kratia styre. Ordet användes första gången i de grekiska stadsstaterna (t. ex. Aten) i mitten av 400-talet f. Kr.

Demos

Den amerikanske statsvetaren och professorn Robert Alan Dahl (1915-2014) skriver i sin bok "Demokratin och dess antagonister", 1989 (Democracy and its Critics) för att vara en demokrati anser han att "Demos skall omfatta alla vuxna medlemmar som är underkastade sammanslutningens bindande beslut".

Robert Alan Dahl konkretiserar meningen ovan "Demos måste omfatta alla vuxna medlemmar av sammanslutningen med undantag för utomstående på tillfälligt besök och individer som bevisligen är mentalt handikappade".

Dahl anser att den demokratiska processen är överlägsen andra styrelseskick i minst tre avseende: För det första demokratin "... befrämjar den frihet som inget annat tänkbart alternativ: dels i form av individuellt och kollektivt självbesämmande, dels genom den moraliska autonomi processen medger och inbjuder till."

För det andra" ... befrämjar den demokratiska processen människors utveckling, ... när det gäller deras förmåga till självbestämmande, moralisk autonomi och ansvarstagande för sina val."

För det tredje" ... är den demokratiska processen ... det säkraste sättet för människor att ta till vara och befrämja intressen och värden som de delar med andra."

Tidiga demokratier

Ronald M. Glassman (1937-) anser i sin bok "Democracy and Despotism in Primitive Societies", 1986 att våra anfäder som levde i Afrika och jagade samt samlade ätbara växter redan använde sig av en form av stamdemokrati.

De grekiska stadstaterna och romarriket, innan kejsardöme infördes, styrdes demokratiskt. Demokrati fanns i de medeltida italienska stadsstaterna som Florens och Venedig.

Det var först under senare delen av 1700-talet som demokratier i nationalstater börjar etableras som i USA den 17 september 1787. Allmän rösträtt för män infördes först i Schweiz 1848. "Hemliga" röstsedlar användes första gången i Sydaustralien 1858. Kvinnor hade inte rösträtt förrän i Nya Zeeland 1893.

Demokratins villkor

Den amerikanske professorn i politisk vetenskap och sociologi Seymour Martin Lipset (1922-2006) skriver i sin bok "Den politiska människan", 1959 (Political Man) "Demokratin i ett sammansatt samhälle kan definieras som ett politiskt system, som ger regelbundna, grundlagsfästa möjligheter att byta ut de styrande, och en samhällsorganisation, som gör det möjligt för största möjliga del av befolkningen att påverka viktigare beslut genom att välja bland dem som tävlar om politiska befattningar."


En demokratisk statsform

Demokrati är ett sätt att fatta beslut i ett land. En demokratisk statsform har principen att flertalets (>50%) vilja är utslagsgivande vid politiska beslut. I de flesta demokratiska länder är valdeltagandet frivilligt men det finns en handfull demokratier som tillämpar obligatorisk valdeltagande, t. ex. Australien och Belgien.

Demokratin garanterar inte att det fattade beslutet är det bästa beslutet utan att formen för beslutsfattandet är demokratiskt. Ett demokratiskt land kan avskaffa demokratin om en majoritet vill detta.


Demokratiska stater

Organisationen Freedom House bevakar regelbundet demokratins utveckling i världen. Freedom House är en partipolitisk obunden och ideell organisation. Den bildades den 10 november 1941 i New York City av politikern och presidentfrun Eleanor Roosevelt (1884-1962), juristen, affärsmannen och politikern Wendell Willkie (1892-1944) och andra personer.

I styrelsen för Freedom House ingår bl. a. ledande demokrater och republikaner, fackföreningsledare, fristående forskare, författare och journalister.

Man menar med en demokratisk stat att det finns:

    1. politiska rättigheter, att folket kan delta fritt i den politiska processen

    2. mänskliga rättigheter

År 1900 fanns det ingen demokratisk stat efter dessa kriterier. De stater som då hade en form av demokrati betraktades inte som demokratiska på grund av att t. ex. rösträtten inte var allmän och lika för alla. Kvinnor hade inte rösträtt och i USA kunde inte färgade rösta. Flertalet av jordens människor (1,7 miljarder) levde antingen i en stat med absolut monarki (36,6%) eller under en kolonialmakt (30,2%).

År 1950 levde 31% av alla människor (2,4 miljarder) på jorden i en demokratisk stat. Nästan lika många (34%) levde under en totalitär regim.

År 2000 hade antalet människor som levde i en demokrati ökat till 58,2% utav totalt 5,9 miljarder människor. Men 33,3% levde under en auktoritär regim. Av totalt 192 stater var 62,5% demokratiska, enligt Freedom House definition. Fortfarande var 72 stater icke helt demokratiska eller inte alls demokratiska. Stater med auktoritära regimer var 39st (20,3%).

År 2018 har antalet länder som var demokratiska sjunkit. Av jordens 195 länder var 86 länder (44,1%) demokratiska medan 59 länder (30,3%) inte var helt demokratiska medan 50 länder (25.6%) var inte demokratiska, enligt Freedom House. Värst var läget för länder i Mellanöstern och Nordafrika.


Demokratisk kultur

Demokratins grunder har inte bara betydelse inom den politiska sfären utan är också viktiga beståndsdelar i våra vardagsliv som normer, seder och bruk inom familjen, på arbetsplatsen och inom föreningslivet. Är medborgarnas rådande normer, seder och bruk i strid med demokratins idé så är det risk för att landet inte är eller förblir demokratiskt.

Demokratin är också starkt förknippad med vår känsla för människovärdet, vår livsinställning och vår tro på moral. I en demokrati skall majoriteten skydda och ta hänsyn till minoritetens rättigheter i samhället. I en demokrati krävs det att medborgarna ska kunna uppfatta att också de beslut som inte omedelbart är till deras egen fördel är beslut som de kan instämma i. I ett demokratiskt land måste det finnas en demokratisk kultur.


Demokratin en överideologi?

De flesta politiska partierna accepterar de demokratiska spelreglerna t. ex. fria och allmänna val, majoritetsbeslut i styrande församlingar, fri opinionsbildning och en rad mänskliga fri- och rättigheter. Detta innebär att man kan kalla demokratin en överideologi för dessa politiska partier.

Dessa demokratiska spelregler ökar i sig samarbete och kompromisser mellan partierna men diskriminerar ytterlighetspartier. Med demokratin får ett land en samling av partier i mitten på den politiska skalan.


Rättvisa

Filosofen och socialliberalen John Rawls skriver i sin bok "En teori om rättvisa", 1971 (A Theory of Justice): "Rättvisa är den främsta dygden för samhällets institutioner, precis som sanning är den främsta dygden för ett tankesystem."

Med rättvisa menar Rawls social rättvisa. Vilket innebär, hur de viktigaste samhällsinstitutionerna skall fördela grundläggande rättigheter och skyldigheter samt bestämma hur vinsterna från det sociala samarbetet skall delas. Med de viktigaste institutionerna, menar Rawls, är de som definierar människors rättigheter och skyldigheter samt påverkar människors livsvillkor.

Rawls anser att orättvisa ojämlikheter som uppstår på grund av börd och naturgivna egenskaper skall på ett eller annat sätt kompenseras. "... för att verkligen ge alla samma chanser, måste samhället rikta större uppmärksamhet mot människor som av naturen är sämre rustade eller föds in i mindre gynnsamma positioner."


Sir Winston Churchill

Sir Winston Churchill (1874-1965), arméofficer, krigsreporter och brittisk premiärminister (1940-1945 och 1951-1955), har sagt i det brittiska parlamentet (underhuset, House of Commons, 11 November 1947) att demokrati är inget bra sätt att styra ett land men det är det bästa styrsystemet som mänskligheten hittills har konstruerat. "Indeed it has been said that (democracy) is the worst form of Government except for all those other forms that have been tried from time to time."

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt.