DEMOKRATIN


 

Naturrättsfilosofer

Innehåll:

Johannes Althusius

AlthusiusDen tyske juristen och filosofen Johannes Althusius (1557-1638) föddes i en liten by, Diedenshausen, Wittgenstein-Berleberg i Tyskland år 1557.

Han formulerade en politisk teori i sin bok "Politica methodice digesta et exemplis sacris et profanis illustrata", 1603 som inte var baserad på teologiska utgångspunkter.

Althusius hävdar att människan till sin natur är en samhällsvarelse. Han ansåg att människan väljer att bilda sammanslutningar (socialt kontrakt) med andra människor. De enklaste består av familjen och frivilliga samarbetsgrupper. Sedan mer komplicerade former som lokalsamhället, provinsen eller staten.

Folket ger makten till administratörerna i sammanslutningen men folket kan, enligt Althusius, återta dess makt vid missbruk av sammanslutningens makt. Althusius ansåg upprättandet av sociala kontrakt vara en naturlag.

Johannes dog den 16 augusti 1638 i Emden, Ostfriesland i Tyskland.


Hugo Grotius

Hugo GrotiusDen nederländske filosofen, historikern och juristen Hugo Grotius (1583-1645) föddes den 10 april 1583 i staden Delft, Zuid-Holland i sydvästra Nederländerna.

Grotius lade grunden för internationell lag i sin bok "Om krigets och fredens rätt", 1625 (De Jure Belli ac Pacis). Grotius utgår ifrån idén att människan är av naturen en rationell och social varelse.

Boken börjar med en redogörelse av striden mellan den klassiska synen och naturrätten. Grotius citerar Cicero och Seneca i sin argumentation för naturrätten att människan agerar rättvist bara när hon agerar i överensstämmelse med sin naturenliga attraktion för och längtan efter samhället.

Han betonar att varje nation och individ är bunden av naturlagen. Denna naturlag utgår från människans egen natur och är oberoende av om det finns en Gud eller inte, menar Grotius.

Grotius anser att det finns två olika lagar, naturlagar och frivilliga lagar. Dessa frivilliga lagar består av mänskliga lagar och gudomliga lagar, Bibeln. De mänskliga lagarna består av civillagar som reglerar makten hos en fader, en lärare och alla andra liknande roller. Därefter finns de samhälleliga lagarna som reglerar relationen mellan det politiska samhället och människan. Slutligen lagar som reglerar relationer mellan stater.

En kung i en monarki kan misstolka sina rättigheter och missbruka sin makt. Men Grotius motsätter sig kraftigt slutsatsen att folket därmed automatiskt har en rätt att ta över makten eller avsätta kungen. Det är inte statsskicket (monarki, aristokrati eller demokrati) som är väsentligast i en stat, enligt Grotius, utan att lagarna och styrelseformen är relaterade till varandra och att makten skall vara bestämd i lagarna.

Användandet av våld eller krig är inte förbjudet varken av naturlagarna eller de frivilliga lagarna, anser Grotius. Men om våldet eller kriget strider mot samhällets principer som t. ex. tar ifrån andra rättigheter eller ägodelar då är användandet av våld eller krig förbjudet. Ett civilisationernas krig är, enligt Grotius tillåtet enligt naturlagarna.

Grotius dog den 28 augusti 1645 i Rostock, Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland.


Thomas Hobbes

HobbesDen engelske filosofen Thomas Hobbes (1588-1679) föddes den 5 april 1588 i Westport (ingår numera i Malmesbury), Wiltshire i södra England.

Hans fader var prästen Thomas Hobbes som också föddes i Westport. Om hans moder saknas uppgifter.

Thomas Hobbes d. y. hade en äldre broder Edmund och en syster.

När Thomas Hobbes d. y. var i 15 årsåldern studerade han vid Magdalen Hall i Oxford med hjälp av sin farbroder Francis Hobbes. År 1608 tog han sin examen vid Magdalen Hal.

Hobbes dog den 4 december 1679 i Hardwick Hall, Derbyshire i mellersta England.

Hobbes skrev tre böcker om politiskt filosofi:

I boken "The Elements of Law" försvarar han den engelske kungens (suveränens) rättigheter mot parlamentets åsikter. Konflikten slutade i ett inbördeskrig (1642-1651) och med kung Karl I:s avrättning 1649. I boken "De Cive" förnekar han att människans natur är social och politisk. I boken "Leviathan" behandlar Hobbes religiiösa frågor som bibeln och teologi dessutom hävdar han i boken att naturtillståndet innebär att livet är "... solitary, poor, nasty, brutish, and short." samt ett allas krig mot alla.

Hobbes menar att i människans natur finns tre principiella orsaker till tvister:

Detta krigstillstånd ger människan skäl att söka uppnå fred och ordning något som, enligt Hobbes, endast kan bli möjligt genom att man utser en absolut suverän, någon med total politisk auktoritet. Det kan vara en monarki, aristokrati eller demokrati. Därför att alla dessa styrelseformer har samma mål, fred och säkerhet, enligt Hobbes.

Men Hobbes föredrar en monarki framför de andra styrelseformerna. I en monarki är det bara monarken som kan gynna sig själv medan i en demokrati kan flera människor gynna sig själva. En aristokrati står någonstans emellan monarki och demokrati.

Hobbes kontraktsteori

Det civila samhället grundas på kontraktsteorin. Detta innebär att befolkningen i en stat förbinder sig att inte motarbeta makten från den människa eller det råd som de har erkänt som deras suverän. I praktiken innebär detta att varje medborgare skall betrakta alla aktioner av den suveräna makten som sina egna aktioner. Hobbes betraktar suveränen som en juridisk person.

Hobbes kontraktteori har två beståndsdelar:

Kontraktet kan, enligt Hobbes, ingå under "... duress, fear of death and violence, or not.". Var och en som tänker skada en annan medborgare har mer att frukta från suveränen än vad han kommer att vinna av sitt brott. Suveränens främsta rätt är rätten att straffa eller rätten att använda polismakten. Suveränens makt är absolut, menar Hobbes.


Samuel von Pufendorf

PufendorfDen tyske juristen Samuel von Pufendorf (1632-1694) föddes den 8 januari 1632 i Dorfchemnitz i Sachsen (Tyskland).

Han försvarar i sin bok "Om naturrätt och folkrätt", 1672 (De jure naturae et gentium) idén om naturlagen. Människan är en social varelse. De regler som lär hur människan bör bete sig mot sin nästa kallas naturens lagar. Handlingar som främjar samlevnaden är enligt Pufendorf förenliga med naturens lag, medan allt som rubbar eller upphäver samlevnaden är otillåtet.

Genom människornas behov av varandras stöd uppstod staten. Bildandet, tänker sig Pufendorf, skedde genom en serie överenskommelser. Först kom man överens om att sluta sig samman i en stat. Därefter antogs en förordning om vilket styrelseskick man skulle ha. Om detta skulle vara monarki eller aristokrati. Slutligen krävdes ett fördrag mellan monarken eller aristokratin och folket. I detta fördrag förband sig monarken eller aristokratin att sörja för folkets säkerhet, medan folket lovade underkasta sig de styrandes vilja.

Samuel Pufendorf dog den 26 oktober 1694 i Berlin.


John Locke

LockeDen engelske filosofen John Locke (1632-1704) föddes den 29 augusti 1632 i byn Wrington, Somerset i sydvästra England.

Locke menar i sin bok "Andra avhandlingen om styrelseskicket", 1690 (The Second Treatise of Government) att människan är av naturen fri att handla och förfoga över sin egendom och person. "Naturtillståndet styrs av en naturlig lag som binder alla, och förnuftet, som är den lagen, lär alla människor bara de rådfrågar det att eftersom alla är jämlika och oberoende, så får ingen skada någon annans liv, hälsa, frihet eller egendom."

Dessutom råder jämlikhet mellan människor, denna jämlikhet gäller också mellan man och kvinna. "Eftersom alla människor, som vi sagt, av naturen är fria, jämlika och oberoende, kan ingen tas ur detta tillstånd och underkastas någon annans politiska vilja utan sitt eget samtycke." Dessa naturrättigheter kan endast begränsas hos en individ för att någon annan individ skall erhålla samma rättigheter.

Locke dog i Oates, Essex i sydöstra England den 28 oktober 1704.


Jean-Jacques Rousseau

RousseauDen schweiziske filosofen och författaren Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) föddes 28 juni 1712 i den självständiga stadsstaten Genève.

I början av sin bok "Om samhällsfördraget eller Statsrättens grunder", 1762 (Du Contrat social) skriver han "Människan föds fri och överallt är hon i bojor."

Rousseau menar att övergången från människans naturtillstånd till samhällstillstånd innebär en förändring i människans beteende, instinkten ersätts med rättvisa, den fysiska driften ersätts med pliktens röst, begäret ersätts av rätten och istället för att lyssna på sina böjelser lyssnar människan på sitt förnuft. Människans handlingar ges en moralisk karaktär.

Under en av Rousseaus morgonpromenader vid slottet "Château d'Ermenonville" i Ermenonville fyra mil nordost om Paris. Drabbades Rousseau av en hjärnblödning och dog den 2 juli 1778.

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt