Europeiska Unionen, EU


 

Allmänt om EU

Innehåll:

EU:s grundlag

EU:s grundlag kallas fördraget. Detta fördrag har ändrats och kompletterats under några tillfällen sedan starten 1951:

EU:s fördrag består av två delar "Fördraget om Europeiska unionen" och "Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt". Dessa båda fördrag har samma rättsliga värde.

Därutöver finns en mängd detaljbestämmelser som styr EU:s institutioner, Europeiska rådet, Ministerrådet, Kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och Revisionsrätten.

Tanken är att inget av dessa organ ensamt skall bestämma utan en institution skall vara beroende av ett eller flera andra institutioner.

Domstolen skall tolka regler och kan avgöra om de följs på rätt sätt. Revisionsrätten granskar EU:s räkenskaper.


EU:s mål

EU:s syftet är enligt artikel 1 i "Fördraget om Europeiska unionen":

Unionen har som grund enligt artikel 2 i "Fördraget om Europeiska unionen":

Unionen har som mål enligt artikel 3 i "Fördraget om Europeiska unionen": 


Subsidiaritetsprincipen

Enligt avdelning 1, Gemensamma bestämmelser, artikel 5 i "Fördraget om Europeiska unionen":

En viktig princip som gäller vid utarbetandet av gemensamma regler i EU är närhetsprincipen (subsidiaritetsprincipen). Det innebär att gemensamma beslut inte skall fattas på högre nivå än nödvändigt. Om det är lämpligare att beslutet tas i ett enskilt medlemsland bör inte beslutet tas gemensamt i EU.


Solidaritetsklausulen

Enligt avdelning 7, Solidaritetsklausul, artikel 222 i "Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt" står att:

Unionen och dess medlemsstater ska handla gemensamt i en anda av solidaritet om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor.

Unionen ska mobilisera alla instrument som står till dess förfogande, även de militära resurser som medlemsstaterna tillhandahåller, för att

    1. förhindra terroristhot på medlemsstaternas territorier, skydda de demokratiska institutionerna och civilbefolkningen från en eventuell terroristattack, bistå en medlemsstat på dess territorium på begäran av dess politiska myndigheter vid en terroristattack

    2. bistå en medlemsstat på dess territorium på begäran av dess politiska myndigheter vid en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor

Om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor, ska de andra medlemsstaterna lämna bistånd på begäran av den drabbade medlemsstatens politiska myndigheter. Medlemsstaterna ska i detta syfte samordna sina åtgärder inom rådet.

Närmare bestämmelser för hur unionen ska genomföra denna solidaritetsklausul ska anges i ett beslut som antas av rådet på gemensamt förslag av kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

Om detta beslut har försvarsmässiga konsekvenser, ska rådet besluta i enlighet med artikel 31.1 i "Fördraget om Europeiska unionen". Europaparlamentet ska underrättas.

Rådet ska, inom ramen för denna punkt och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240, biträdas av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, med stöd av de strukturer som utvecklats inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och av den kommitté som avses i artikel 71, vilka i förekommande fall ska lägga fram gemensamma yttranden för rådet.

Europeiska rådet ska, för att unionen och dess medlemsstater ska kunna handla effektivt, regelbundet utvärdera de hot som unionen utsätts för.


Simultantolkning

Alla debatter och inlägg inom EU:s olika institutioner sker med hjälp av simultantolkning på unionens tjugofyra officiella språk: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.

Vidare översätts och trycks alla EU-dokument på dessa språk.

Av dessa tillhör tjugo språk den indoeuropeiska språkgruppen. Estniskan, finskan och ungerskan tillhör den finsk-ugriska språkgruppen medan maltesiskan tillhör den semitiska språkgruppen.


EU och Sverige

Sedan den 1 december 1994 är det möjligt för Sveriges riksdag att överlåta beslutanderätten till EU så länge som EU har ett fri- och rättighetsskydd motsvarande det som ges i svenska regeringsformen och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt.