Historia


 

Biblioteket i Alexandria

Innehåll:

Inledning

Den makedonske kungen Alexander den store (356-323 f. Kr.) anlade staden Alexandria (ligger vid Nilens utlopp i Medelhavet), Egypten under åren 332–331 f. Kr. Efter hans död blev Alexandria huvudstad i Egypten. Det var en makedonsk kungafamilj, Ptolemaiska dynastin, som styrde över Egypten 305-30 f. Kr..

Vid denna tid hade Egypten monopol på papyrus i den här delen av världen vilket innebat att det fanns goda förutsättningar för att tillverka stora mängder böcker. Ordet papyrus överfördes med lite förändring till andra språk såsom paper eller papier.

Det grekiska ordet "bibliotekhe" betyder ”platsen, där böcker bevaras” blev benämningen för bibliotek i alla västerländska språk. Till Museion hörde ett till tre stora bibliotek tillsammans benämnda Alexandrinska biblioteket.

Men det äldsta biblioteket, från mitten av 2 000-talet f. Kr. låg i Ebla sex mil söder om Aleppo i norra Syrien. Där förvarades 15 000- 20 000 lertavlor med kilskrift. Senare växte bibliotek fram även på andra håll i Främre Orienten.

Staden Hattusa som låg 14,5 mil öster om Ankara var huvudstad (1 600-1 100 f. Kr.) i det hettitiska riket. Stadens arkiv innehöll 30 000 lertavlor. Staden Ninive, Assyriens huvudstad (700-talet f. K.), fanns i Ashurbanipals bibliotek 1 000-tals lertavlor förvarade bland annat kopior av 10 000 år gamla babyloniska lertavlor. Staden förstördes 612 f. Kr..


Ptolemaios I Soter

PtolemaiosISoteDen makedonske generalen Ptolemaios Lagides föddes 367 f. Kr i Makedonien. Vilka hans föräldrar var är oäkert men troligen var hans fader den makedoniska adelsmannen Lagus.

Hans moder var Arsinoe som relaterad till den makedoniska Argeaddynastin. Ptolemaios Lagides dog 283 f. Kr. i Egypten.

Ptolemaios Lagides var general hos Alexander den store och var den förste egyptiske kungen i Ptolemaiska dynastin. Han tog namnet Ptolemaios I Soter (305-285 f. Kr.).

Ptolemaios I hade en dröm om att samla all världens kunskap i Alexandria. Han samlade vetenskapsmän och lärde från hela den grekiska världen. filosofen Demetrius var en av dessa. Han var förvaltare i Aten under tio år.

Han byggde ett forskningsinstitut, Museion (de nio musornas tempel), i Brucheion i norra Alexandria 300 f. Kr.. Musorna var konstens och vetenskapens beskyddare.


Spridning av grekisk vetenskap

Biblioteket i Alexandria samlade grekiska verk och kopierade dessa. Böckerna var främst skrivna på grekiska men det förekom också verk på andra språk vilket var ovanligt under antiken.

Ptolemaios II (284–246 f Kr) utsåg Zenodotos från Efesos som genomförde ett omfattande katalogiseringsarbete. Bokrullarna märktes med bibliografiska uppgifter och delades upp i poesi och prosa. Dessa båda delades i sin tur in i underavdelningarna. Bokrullarna listades inom varje avdelning i alfabetisk ordning efter författare med härkomst, utbildning och författarpseudonym. Detta alfabetiska system tillämpas fortfarande inom biblioteksvärlden.

Den egyptiske kungen Ptolemaios III (246–222 f Kr).) beordrade alla besökare att leverera böcker och skriftrullar, som de hade i sin besittning. De blev sedan kopierade av offentliga skrivare. Originalen blev inordnat i biblioteket och kopian lämnades till den ursprunglige ägaren.

Detta innebar att antalet papyrusrullar på biblioteket ökade till 700 000–800 000. Ptolemaios III lät bygga annexbiblioteket i Serapeion, Serapis-templet.

Troligtvis är det tackvare detta bibliotek som det finns så mycket grekisk litteratur och filosofi i vår tid. Men människorna runt detta bibliotek översatta också böcker av judiska, egyptiska och babyloniska författare.


Ett centrum för lärande

Mellan 300 f. Kr. och 400 e. Kr. var biblioteket ett centrum för lärande. Det var den första vetenskapliga akademin. Dåtidens stora tänkare, vetenskapsmän, matematiker och poeter i från alla civilisationer, kom att studera och utbyta idéer. De försökte att samla allt som man kände till hade producerats fram av det mänskliga sinnet i alla kulturer.

Det fanns 700 000 skriftrullar i biblioteket. Det var öppet för forskare från alla civilisationer. Flickor och pojkar studerade regelbundet på biblioteket.

Biblioteket visade kunskap om olika civilsationer i världen. Etablerat en dialog mellan civilisationer. Skapade rationalitet, tolerans och förståelse i världen. Organiserade en universell kunskap.


Det gamla biblioteket i Alexandria försvann

Hur och när biblioteket försvann är forskarna oense om, brand eller förstörelse, år 48-47 f. Kr. eller under 640-talet e. Kr.. Troligtvis förstördes biblioteket gradvist under lång tid. Från Julius Caesar år 48 f. Kr. till 400-talet e. Kr. då biblioteket inte fanns längre. År 270 e Kr förstördes det av romerska kejsaren Aurelianus. År 391 beordrade kejsar Theodosius att alla hedniska tempel skulle förstöras, däribland biblioteket.

Enligt en legend var det Kalif Omar, Umar ibn al-Khattab (586-644), som förstörde biblioteket år 638. Omar skall ha sagt, att om böckerna i biblioteket inte innehöll Koranens lära, var de onyttiga och borde förstöras. Om de innehöll Koranens lära var de överflödiga och borde förstöras. Därför skall böckerna ha använts som bränsle i Alexandrias 4 000 badhus. Men legenden är säkert inte sann utan uppstod med tiden som en kristen propaganda mot muslimer.

För att förhindra framtida förstörelse av den kunskap som finns i böcker samlas all litteratur och kunskap med hjälp av digital teknik. Man kopierar böcker och sparar dessa digitalt.

Den 16 oktober 2002, invigdes det moderna biblioteket i Alexandria, Bibliotheca Alexandrina. Det nya biblioteket ligger 100 meter från platsen där det antika biblioteket låg. Biblioteket har plats för 8 miljoner böcker.

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt.