Kunskap

 

Kunskapsteori

Innehåll:

Inledning

Med kritisk rationalism menar den österrikesfödde brittiske filosofen och vetenskapsteoretikern Sir Karl Raimund Popper (1902-1994) att det är viktigare att åtgärda misstag än att förebygga dessa. Kunskapen växer genom att man gissar sig fram och att den regleras genom kritik. Om en gissning överlever alla våra invändningar finns det inga skäl att anta att den inte är riktig.

Vidare menar Popper, måste våra gissningar vara kritiserbara om de ska vara värda att reflekteras över. Det är endast genom kritisk argumentation vi kan hålla ordning på våra funderingar och drömmar.

Ordet kunskap

Vad betyder ordet kunskap? I The Oxford English Dictionary står att ordet kunskap är ett "tillstånd av att vara medveten eller upplyst". I Svenska Akademiens Ordbok står att ordet kunskap är ett "förhållande att veta något".

Ordet kunskapsteori anges i Svenska Akademiens Ordbok som "lära(n) om vetandet".

Anaximander

AnaximanderDen grekiske filosofen Anaximander (610 f. Kr. - 546 f. Kr.) var troligen elev hos Thales från Miletos. Anaximander var också från Miletos. Enligt Aristoteles bok (Fysiken) var Anaximander son till Praxiades från Miletus.

Anaximander tillhörde den Joniska skolan som är den äldsta grekiska filosofiska skolan. De flesta filosofer inom denna skola kom från de joniska kolonierna på Mindre Asiens kust. Joniska skolans blomstringstid var 700-600 talet f. Kr..

Följande filosofer räknas till den Joniska skolan, Thales från Miletos, Anaximander (610 f. Kr.-546 f. Kr.), Anaximenes (585 f. Kr. - 525 f. Kr.), Anaxagoras (500 f. Kr.-428 f. Kr.), Herakleitos (540 f. Kr.-480 f. Kr.) som påstod att solen slocknade varje afton för att ånyo tändas varje morgon och Empedokles (490 f. Kr.-434 f. Kr.).

Enligt Karl Poppers bok "Conjectures and Refutations", 1963 kapitel 5 var den joniska skolan den första i vilken lärjungarna kritiserade sina mästare i en generation efter en annan. Detta var en betydelsefull förnyelse.

Traditionellt accepterades en lära, nu introducerades en tradition att acceptera en mångfald av läror, vilka alla försökte närma sig sanningen genom kritisk diskussion, den rationalistiska traditionen.


Den kritiska rationalismen

Popper menar att irrationalisten anser att det är känslor och lidelser, snarare än förnuftet, som är drivkraften bakom mänsklig handling. Detta pågrund av dels den mänskliga naturens svaghet, dels de flesta personers ringa intellektuella begåvning och samt deras uppenbara beroende av känslor och lidelser.

Popper menar att rationalisten känneteckans av den vikt den tillskriver argumentation och erfarenhet. Samt att den har grundprincipen: "Jag kan ha fel och du kan ha rätt och genom att anstränga oss kan vi komma närmare sanningen."

Kunskapens källor

Enligt Popper: om vi påstår något, måste detta berättigas, men det innebär att vi måste kunna besvara frågorna: Hur vet du? Vilka är källorna till ditt påstående?

Antag påståendet att statsministern har beslutat att återvända till Stockholm flera dagar tidigare än planerat. Om personen har läst påståendet i tidningen Svenska Dagbladet och personen vill undersöka dess saningshalt. Hur ska personen gå till väga?

Om personen känner någon på statsministerns kansli, då skulle det enklaste och mest direkta vara att ringa upp honom. Om vännen bekräftar meddelandet är då saken klar?

Man måste helt klart skilja på frågor om ursprung och frågor om giltighet vad gäller kunskapens yttersta källor. I allmänhet testar vi inte giltigheten hos ett påstående eller en information genom att spåra upp dess källor eller dess ursprung utan vi testar det genom att kritiskt granska vad som har hävdats. Enligt Popper är frågorna: Hur vet du? Vilka är källorna till ditt påstående? felaktigt ställda.

Popper föreslår att vi använder frågan: Hur kan vi hoppas upptäcka och eliminera felaktigheter om källorna till vår kunskap? Popper besvara sin fråga med: genom att kritisera andras teorier och gissningar och genom att kritisera våra egna teorier och gissningar. Detta svar kallar Popper för kritisk rationalism.

Isaac Newton

NewtonDet var denna kritiska rationalism som den tyskfödde nobelpristagaren i fysik Albert Einstein lärde oss att den engelske naturvetaren och matematikern Isaac Newtons teori mycket väl kan vara felaktig trots dess oerhörda framgång.

Men det är skillnad inom ett vetenskapligt påstående och ett historiskt sådant. Med ett historiskt påstående skulle källor ha tagits upp i den kritiska diskussionen om påståendets giltighet. Men, enligt Popper, skulle svaret trots allt blivit detsamma.

Newtons teori inom det astronomiska området ersattes av Einsteins teori, inom det atomära området ersattes Newtons teori med kvantmekaniken. Detta trots att det aldrig har funnits någon mer framgångsrik teori än Newtons klassiska mekanik.


Kunskap

Popper menar att det finns två olika kunskaper: subjektiv kunskap och objektiv kunskap.

    1. Subjektiv kunskap, består av vissa medfödda dispositioner att handla, samt av förvärvade modifieringar av dessa. Vidare består subjektiv kunskap eller tänkande av problem, teorier och argument som sådana.

    2. Objektiv kunskap, t. ex. vetenskaplig kunskap som består av hypotetiska teorier, olösta problem, problemsituationer och argument. Denna kunskap är helt oberoende av någons anspråk på att veta, den är också oberoende av någons tro eller disposition att samtycka, påstå eller att handla. Denna objektiva kunskap är utan någon som vet och den är kunskap utan ett vetande subjekt.

Allt arbete inom vetenskapen är arbete som syftar till att utveckla den objektiva kunskapen, menar Popper. Vidare menar Popper att kunskap är grundad på hypoteser, gissningar. Våra gissningar är våra testballonger och vi prövar dem genom att kritisera dem samt genom att försöka ersätta dem. Genom att försöka visa att det kan finnas både bättre och sämre gissningar kan dessa förbättras, t. ex. Isaac Newtons teori.

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt