Kunskap

 

Vetenskapsteori

Innehåll:

 

Inledning

Den engelske filosofen, politikern och domaren Francis Bacon (1561-1626) skrev boken "Det nya vetenskapliga redskapet", 1620 (Novum Organum Scientiarum) om att kunskap är makt. Kunskap behöver inte vara sann men den gör oss mäktigare. Det är viktigare med att kunskapen är användbar, menar Francis Bacon.

Den engelske matematikern, politikern och universitetsläraren Isaac Newton (1642-1727) skrev boken "Naturfilosofins matematiska principer", 1687 (Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica) om en allmän teori om rörelse och förändring. Man kunde nu förklara och förutsäga rörelsen för alla kroppar i universum. T. ex. fallande äpplen till stjärnfall med tre mycket enkla matematiska lagar.

Denna kunskap fanns inte i de religiösa böcker som tidigare har dominerat i världen som Bibeln, Koranen, Vedaböckerna eller de konfucianska klassikerna och dessutom skrevs dessa böcker i traditionell form med myter och skrifter i berättande form inte i matematiska former, som Isaac Newton gjorde. Man ansåg, före Francis Bacon och Isaac Newtons levnads tid, att man redan visste allt som var värt att veta.

I slutet av 1800-talet gjorde vetenskapsmän observationer som inte stämde med Newtons lagar. Istället betonades relativitetsteorin, kvantmekaniken och statistik.

Den finske professorn i filosofi Georg Henrik von Wright (1916-2003) skriver i sin bok "Vetenskapen och förnuftet", 1986 (Tiede ja ihmisjärki) om "antikens vetenskap" under den grekisk-romerska antiken. Denna tidsrum innefattar från de joniska naturfilosoferna på mitten av 600-talet f. kr. till den grekiske läkaren Klaudios Galenos (129-199 e. kr.).

Under denna tidsrymd hände stora förändringar i den grekisk-romerska världen från ett aristokratiskt feodalvälde till ett samhälle med skrivna lagar i stadsstater samt från bytesekonomi till penningekonomi. Georg Henrik von Wright anser att grekernas "filosoferande vetenskap" var ett rationellt sökande efter det förnuftiga eller vettiga.

Wright anser att "den nya vetenskapens födelse, det sextonde och sjuttonde seklets 'vetenskapliga revolution' hör till de största och mest vördnadsbjudande undren i människans andliga utveckling."

Den österrikesfödde brittiske filosofen och vetenskapsteoretikern Sir Karl Raimund Popper (1902-1994) påstår att vetenskapens syfte är att hitta tillfredställande förklaringar till allt det vi tycker är i behov av en förklaring. En filosof spekulerar med en vetenskapsman använder sig av observationsmetoden.

En vetenskapsmans arbete innebär dels att lägga fram och att testa teorier. Den senare delen i arbetet innebär test av giltigheten i teorierna. En logisk prövning av teorierna genom att ställa följande frågor:


Testning av teorier

Popper skiljer (i sin bok ”Logic der Forschung”, 1934) ut fyra olika sätt att testa en teori.

      1. Den logiska jämförelsen av själva slutsatserna

      2. Undersöka teorins logiska form

      3. Jämföra med andra teorier

      4. Testa teorin genom empiriska tillämpningar av de slutsatser som kan dras från den

Enligt det sista sättet att testa teorin jämförs teorin med andra tidigare accepterade påståenden ur teorin. Då framförallt påståenden som är lätta att testa eller tillämpa. Ur dessa påståenden väljer vi ut de som inte går att härleda ur vår nuvarande teori och speciellt de som vår nuvarande teori motsäger. Därefter jämför vi påståenden med resultaten av de praktiska tillämpningarna och experimenten.

Om de enskilda påståendena visar sig vara acceptabla eller verifierade då har teorin klarat testet. Men visar det sig att de enskilda påståendena är negativt eller falsifierade då falsifierar de också teorin.

Så länge en teori klarar detaljerade och noggranna tester och inte överträffas av någon annan teori under kommande år har den visat sin styrka. T. ex. Standardmodellen för partikelfysik denna teori accepteras av de flesta forskare tills någon annan teori anser att Standardmodellen inte stämmer längre och en majoritet av forskarna accepterar den nya teorin.

Inom vetenskapen finns inte någon "kunskap" i betydelsen slutgiltighet, anser Popper. Inom vetenskapen finns inte tillräckliga skäl att tro att man nått sanningen.

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt