HUR SVERIGE STYRS

 

Inledning

Innehåll:

Förord

Detta dokument kommer att kontinuerligt omarbetas samt  fördjupas och utvidgas med nytt innehåll.


Syfte

Syftet med detta dokument är att på ett översiktligt men allomfattande sätt beskriva hur Sverige styrs.


Bakgrund

Politikerföraktet och ointresset för partipolitiken, speciellt bland ungdomar, har ökat under senare år. Medlemsantalet i de politiska ungdomsförbunden har sjunkit från 201 000 medlemmar år 1970 till 56 000 år 1998. Valdeltagandet i de allmänna riksdagsvalen i Sverige har sjunkit från 90% under 1970-talet till 80% under 1998 års val.

För första gången sedan 1970-talet har medlemsantalet i de politiska ungdomsförbunden ökat från 10 570 år 2009 till 12 624 år 2010. Det är en ökning med 19%.

I "Political participation: how and why do people get involved in politics?", 1977 av Lester W. Milbrath och Madan Lal Goel delar de in befolkningen i USA i tre grupper.

    1. Ett fåtal gladiatorer (5-7 procent) som utkämpar den politiska striden.

    2. En stor grupp åskådare (60 procent) som betraktar tävlingen men sällan deltar på annat sätt än genom att rösta.

    3. Ett väsentligt antal apatiker ( 30 procent) som är isolerade från politiken.

På grund av dessa trender i Sverige och att det demokratiska styrelsesättet fordrar engagerade och informerade medborgare har detta dokument upprättats.


Avgränsning

Detta dokument behandlar bara den formella politiska styrningen.


Källor

Detta dokuments innehåll baserar sig, som regel, på urkällor inom varje område, t. ex. svenska grundlagar och EU:s fördrag.

Inom t. ex. området ideologierna, baseras innehållet på de politiska filosofernas egna böcker. När filosoferna har skrivit sina böcker på andra språk än svenska har som regel använts en svensk översättning. Om boken inte är översatt till svenska har en engelskspråkig version använts. Dessa källor finns angivna i dokumentet.

Om källors trovärdighet i allmänhet finns en redogörelse om källkritik i dokumentet.


Sammanfattning

Kunskap

Det är svårt att veta vad som är kunskap och vad som är osanningar, rykten, skvaller och medvetet försök att vilseleda. En hjälp finns i dokumentet kunskap som beskriver kunskapsteori och vetenskapsteori.

Historia

För att förstå förhållanden i Sverige och i övriga Europa behövs en beskrivning av händelser som har föregått dagens situation. Från universums "Big Bang" till civilisationers uppkomst. Historia är viktigt att studera och analysera.

Demokrati

Sverige är ett folkstyrt land. Medborgarna väljer representanter som beslutar åt folket, representativ demokrati. Det är parlamentet (riksdagen) som beslutar om lagarna i landet. Parlamentet väljer en statsminister som får utse en regering, parlamentarisk demokrati.

Ideologier

I val till riksdagen (parlamentet) väljer invånarna på partier. Dessa partier har som regel teorier (ideologier) vilka formades av franska revolutionen och den industriella revolutionen. De tre huvudideologierna är liberalism, konservatism och socialism.

Grundlagar

Hur Sverige skall styras är beskrivet i grundlagarna. Regeringsformen är den grundlag som beskriver hur riksdagen och regeringen skall väljas.

Riksdagen

Vart fjärde år har Sverige riksdagsval. Då väljs 349 riksdagsledamöter för en fyraårsperiod. Riksdagen i sin tur väljer talmän och utskottsledamöter. Det är i utskotten som det egentliga riksdagsarbetet utförs. Som regel tas besluten i utskotten men rent formellt är det riksdagen i plenum (kammaren) som beslutar.

Regeringen

Efter att riksdagen har tagit sitt beslut skall regeringen med dess departement se till att besluten verkställs. Regeringen har den verkställande makten i Sverige.

Statliga förvaltning

Viss del av denna regeringsuppgift har den statliga förvaltningen, ämbets- och affärsdrivande verk, bolag och länsstyrelser.

Kommuner

Viss del av den sociala verksamheten, utbildning, omsorg och äldrevård sköts av kommunerna. Samtidigt med riksdagsvalet sker även val till kommunernas riksdag (kommunfullmäktige). Kommunfullmäktige har också beskattningsrätt för att få pengar till sina områden.

Landsting och regioner

Sjukvård och kommunikationerna inom ett län sköts som regel av ett landsting eller regioner. (Det finns undantag där denna uppgift sköts av kommunen istället.)

Även till landstingens riksdag (landstingsfullmäktige) väljs ledamöter på samma valdag som till riksdagen. Landstingen har också beskattningsrätt för att finansiera sin verksamhet.

Vissa län och landsting har lagt ihop sin verksamhet och bildat en stor regional riksdag (regionfullmäktige), t. ex. Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Halland och Region Gotland.

EU

I och med Sveriges medlemskap i EU har en del beslut flyttats till EU (ministerråd och eu-parlamentet). Innan beslut tas i ministerrådet har den svenske ministern informerat svenska riksdagens EU-nämnd om Sveriges åsikter. I ministerrådet har Sverige och alla medlemsländer alltid en minister med i beslutsfattandet.

Parlamentet i EU har nu mer inflytande på beslut inom EU. Svenska folket väljer 20 ledamöter till EU-parlamentet för en femårig mandatperiod.

Beslut som fattas i EU måste varje medlemsland ratificera. Ratificera innebär att Sveriges regering ser över landets lagstiftning så att den överensstämmer med EU:s beslut. Om gällande lagstiftning gör detta kan riksdagen godkänna att regeringen ratificerar beslutet. Ibland måste lagstiftningen ändras innan ratificering.

Internationella organ

Det finns andra internationella organ (t. ex. FN, WTO) som svenska ministrar eller diplomater i Sveriges namn fattar beslut som påverkar Sverige. Även dessa beslut måste, som besluten i EU, ratificeras i Sveriges riksdag för att bli gällande i Sverige.

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt.