HUR SVERIGE STYRS

 

Partierna

Innehåll:

Historik

1800-talet

Sveriges nuvarande partisystem uppstod under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Partierna formades efter de ideologier som uppstod efter den franska revolutionen (liberala och konservativa partier) och den industriella revolutionen (socialistiska och agrara partier).

Partisystemets ursprung finns i behovet inom olika valda församlingar (riksdagen) att bilda sammanslutningar (kaderpartier) för att främja gemensamma intressen och bedriva verkningsfulla valkampanjer bland de utvidgade väljarskarorna. Detta på grund av den representativa demokratins framväxt under 1800-talet i framförallt Storbritannien men också i Skandinavien.

Ett kaderparti kännetecknas av att partiet saknar egentligt medlemskap eller ett parti som endast har en smal medlemsbas. Dess medlemmar är i huvudsak de små inre cirklar som har hand om ledningen av partiet på nationell och lokal nivå. De tidigaste partierna av denna form var liberala och konservativa partier i Europa t. ex. Storbritannien och Skandinavien.

I Sverige under 1809-1848 gällde idékampen, mellan konservativa och liberala grupper i riksdagen, om kungens ensamma makt och riksdagens svaga roll i styrningen av landet. De liberala ville öka riksdagens makt de konservativa ville förhindra detta. 1865 var liberalernas seger klar. En ny representationsreform infördes som innebar en övergång till en mer folkvald riksdag.

Detta innebar att nu bildades masspartier som var förankrade utanför parlamentet och som eftersträvade representation i parlamentet för att få sina intressen och mål framförda och helst införda i landet. Dessa partier kännetecknades av dess många medlemmar och att partiet var ett organiserat riksparti.

1889 bildades det första mass- och rikspartiet i Sverige, Sveriges socialdemokratiska arbetarparti.

1900-talet

1902 bildades ett liberalt riksparti, Frisinnade landsföreningen. 1904 bildades det konservativa rikspartiet, Allmänna valmansförbundet.

Det har bildats många nya partier i Sverige under 1900-talet. Det har orsakats av besvikelse på centralmakten (regionala och lokala partier), på det sekulariserade samhället (religiösa partier), på demokratin (fascistiska partier), som protest mot byråkratin och välfärdsstaten (protest- och missnöjespartier) och mot en ohållbar ekonomisk tillväxt (miljöpartier).

En del nya partier har bildats efter utbrytningar från de etablerade partierna (t. ex. kommunistiska partier ur socialdemokraterna).

Det är ändå inte många nya partier som har fått tillräckligt med röster i riksdagsvalen för att komma in i riksdagen. Ett parti måste nämligen ha 4% av rösterna i hela landet eller 12% av rösterna i en valkrets för att få riksdagsmandat.

Det är bara 4 partier som har kommit in i riksdagen under de senaste decennierna. Miljöpartiet de gröna 1988, Kristdemokraterna 1991 (de kom egentligen in i riksdagen 1985 genom valsamverkan med Centerpartiet, Alf Svensson fick då en "centerpartistisk" riksdagsplats) och NyDemokrati kom också in i riksdagen 1991 men förlorade sina riksdagsplatser redan i nästa val 1994 och Sverigedemokraterna 2010.

2000-talet

Idag diskuteras allmänt att nuvarande partistruktur inte passar till dagens samhälle, informationssamhället. Antalet medlemmar i partierna har sjunkit under de senaste åren. Men det beror inte på att människor är mindre engagerade idag, utan därför att människor engagerar sig istället i organisationer som arbetar utanför riksdagen och som försöker att påverka samhället i en speciell fråga. Miljöorganisationer, människorättsorganisationer och organisationer för djurens rättigheter är exempel på sådana organisationer.

Många av dessa nya organisationer kännetecknas av en informell struktur. Starkt kritisk till det politiska systemet. Engagerar sig endast i en fråga. Okonventionell deltagarstil. I grunden handlar det om värderingar. Gruppen agerar globalt. Motiven är expressiva (ockupationer, strejker och blockader). Deltagarna tillhör de yngre åldrarna.

Detta borde vara en utmaning för de etablerade partierna att hitta en struktur som tillfredställer människorna i sina nya behov av samhällsengagemang.


Partisystemets uppgifter

Partisystemet har fyra uppgifter:

    1. Kanalisera (ta upp) folkets åsikter så att det kan fatta beslut som folket önskar.

    2. Vara pådrivare (propagera) för nya åsikter och fatta för landet viktiga beslut (som ibland, för den enskilde individen, kan tyckas vara negativt fattade beslut).

      I Sverige röstar vi mer på parti än på person men under senare år, genom utökad möjlighet till personval, blir partiernas tredje uppgift mer uttrycklig i Sverige nämligen att:

    3. Vara en valapparat för en politiker som vill bli t. ex. riksdagsman.

    4. Vara beredd att "ta över" landets styrelseorgan (t. ex. regering). Det är partierna som tillhandahåller ledare till de politiskt tillsatta posterna i samhället.

Partiprogram

Här återges kortfattat information om Sveriges åtta riksdagspartier. Partiprogrammen är utgångspunkten i denna beskrivning. Partiprogrammen som fastställs av partiernas högsta beslutande organ samlar partiernas idéer hur Sverige skall styras och utvecklas.

Utöver riksdagspartierna anges vilka partier som är registrerade för att ställa upp i riksdagsvalet 2022. Det finns ytterligare partier som enbart ställer upp i EU-valet, landstingsvalen och/eller kommunalvalen i Sverige, dessa partier behandlas inte i detta dokument.


Centerpartiet

Partiet bildades 1913 under partibeteckningen Bondeförbundet och redan då beslutades om att partiet skulle vara ett centerparti i svensk politik. 1957 ändrade partiet namn till Centerpartiet. Partiet har fyrklövern som partisymbol sedan 1942.

Partiprogrammet (idéprogrammet) antogs av partiets riksstämma i Upplands Väsby 22-24 mars 2013.

Grunden för partiets politik är alla människors lika värde. Partiet har sina rötter i landsbygdsbefolkningens och de självägande böndernas månghundraåriga kamp för frihet och rättvisa i Sverige.

Centerpartiet

Med partiets rötter i bonderörelsen följer också dess förankring i miljöfrågorna.

Frihet

Varje människa är född fri. En människas frihet kan i grunden endast begränsas av hänsyn till andra människors lika rätt till frihet. Alla ska kunna bestämma över sina egna liv genom egna och fria val.

Respekten för de mänskliga rättigheterna är grunden för ett demokratiskt samhälle. Demokratin förutsätter en allmän acceptans och respekt för människors olika åsikter, oavsett om det handlar om politiska ståndpunkter, religion eller annan typ av livsåskådning. Yttrandefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet är därför orubbliga principer, som även innefattar frihet att avstå från religion och från att organisera sig.

Grundläggande trygghet

Den grundläggande tryggheten måste vara så heltäckande att ingen tillåts falla igenom skyddsnäten, och så stark att den klarar av att ge alla en ny chans i livet. Centerpartiet har respekt för att trygghet innebär olika saker för olika människor. Partiet anser att tryggheten är störst i ett öppet och fritt samhälle där människor kan mötas och knyta sociala band.

En viktig del i tryggheten är rättstryggheten. Ingen ska ha rätt att ta ifrån oss vår frihet och trygghet genom kriminella handlingar. Kriminalpolitiken ska därför både förebygga och avskräcka från brott, stödja brottsdrabbade och stimulera dem som har begått olagliga handlingar till en ny livssituation utan brottslighet.

Decentralisering

Centerpartiet kommer att kommer konsekvent, inom alla områden och på alla nivåer, att verka för decentralisering av beslut så att människor kan öka sin makten över sina liv. Decentralisering innebär att flytta makten närmare människors vardag.

Självägande

Äganderätten är central för ett samhälle där människor kan förverkliga sig själva och sina drömmar. Bonden som äger sin mark, familjen som äger sin bostad, pensionären som har ett sparkapital, för alla dem innebär tillgången till ett eget kapital att de blir mindre sårbara och mindre beroende. Det ger dem större självbestämmande och utrymma att tänka långsiktigt. Möjligheter skapas för fler att investera i sina drömmar, stora som små, och skapa egna verksamheter. Personligt ägande är, även för den med knappa resurser, ett sätt att öka både frihet och trygghet.

Kretsloppstänkande

Naturens kretslopp är grunden för allt mänskligt liv. Tillgång till rent vatten, ren luft och giftfri miljö är en fundamental rätt för alla människor och för en förutsättning för frihet i en vidare bemärkelse. Naturen förser oss med de grundläggande tjänster som krävs för att vi ska kunna klara livsmedelsförsörjningen och för att vi ska kunna ha tillgång till många andra fundamentala nyttigheter. Vi har en skyldighet att bruka utan att förbruka, att inte föröda kretsloppen för kommande generationer.

Öppenhet

Centerpartiet välkomnar att samhället består av människor med olika bakgrund och erfarenheter, där alla är lika värda och där gemenskapen ska vara öppen för alla. Centerpartiet vill göra upp med de system och strukturer som hindrar människor från att vara delaktiga i samhället. Centerpartiet vill riva de murar och den uppdelning mellan innan- och utanförskap som en exkluderande politik skapat.

Det fanns en tid då vi betalade tull vis stadsgränsen. Sedan dess har vi förenat både Norden och EU genom fri rörlighet och fri handel. Centerpartiet vill fortsätta att avlägsna de hinder som finns för enskilda människors rörlighet i världen. Centerpartiet vill se en framtid där Sverige är ett land dit människor kommer med en dröm om ett bättre liv och bidrar till att bygga vårt samhälle.

Jämställdhet

Centerpartiet är ett feministiskt parti, som utmanar och bryter rådande maktförhållanden och kollektiva orättvisor. Feminism handlar om att försvara rätten och friheten att vara den man är. Våra gemensamma system måste därför vara så uppbyggda att flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma möjligheter.

Även om diskrimineringens grunder varierat över tid har övergrepp mot, och omyndighetsförklarande av, kvinnor historiskt varit en av de mest omfattande. Vi kan aldrig tolerera att människor på detta sätt förhindras från att förverkliga sin fulla potential.


Liberalerna

Partiet bildades 1902 under partibeteckningen Frisinnade landsföreningen som var en riksorganisation. Redan under 1800-talet fanns dock liberala samarbetsgrupper i riksdagen.

1934 bildades nuvarande Liberalerna genom en sammanslagning av de frisinnade och andra liberala partier samt ett par mindre grupper. 1990 ändrar partiet sitt namn till F Liberalerna. Partiet har ett L som partisymbol.

Liberalernas partiprogram antogs på landsmötet i Västerås den 14-17 november 2013.

Liberalismen

Den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt. Målet är hennes frihet och livschanser.

LiberalernaVarje människa är unik och ska oavsett bakgrund, begåvning eller styrka få många möjligheter att utvecklas.

Människan är utrustad med förnuft, känsla, samvete och ansvar. Vi har alla rätt till liv, frihet och sökande efter lycka. Samtidigt har vi ansvar för att dessa rättigheter tillkommer var och en. Respekten för att alla individer är jämlika i värde och värdighet innebär att varje människa har rätt till självbestämmande.

Liberalismen betraktar alla människor som jämlikar, men inte som lika. Alla ska ha jämlika möjligheter att göra sina egna livsval och utvecklas som självständiga individer. Skillnader som följer av människors fria val ska inte utjämnas av politiker. Liberal rättvisa handlar om lika förutsättningar, inte om lika resultat.

Det liberala samhället är i ständig förändring, eftersom varje människa måste få chansen att bestämma över sina egna livsvillkor så långt det är möjligt.

Det socialliberala uppdraget är att förbättra varje individs livschanser genom att utjämna de förutsättningar som befinner sig bortom den enskildes kontroll. Politiken ska prioritera att öka friheten för dem som har minst frihet.

Det liberala samhället förutsätter tankefrihet. Varje människa har rätt att fritt och öppet uttrycka sin åsikt, bilda opinion för den och försöka övertyga andra, uttrycka sig konstnärligt och söka ny kunskap. Varje människa har rätt att uttrycka sin religiösa tro och utöva sin religion i gemenskap, liksom frihet att inte tillhöra någon religion. Tryck- och yttrandefrihet, föreningsfrihet, mötes- och demonstrationsfrihet är nödvändiga delar av tankefriheten.

Människor i utveckling

Vi lever i en värld där människans möjligheter aldrig varit större. En värld som förändras snabbt och där förändringar ställer nya krav.

Sverige ska vara ett jämställt land där varje människa har chans att förbättra sin situation och den sociala rörligheten är hög. En människas bakgrund ska betyda mindre, och hennes förmåga, ambition och livsdrömmar ska betyda mer.

Kunskap är den viktigaste faktorn för att stärka varje människas livschanser. Utbildningssystemet ska ha höga förväntningar och prioritera kunskap, kreativitet och kritiskt tänkande. Bildningstraditionen ska hållas levande och kulturens frihet värnas..

Välstånd

Globaliseringen innebär framsteg och förändringar i en allt snabbare takt. Samtidigt innebär detta att konkurrensen hårdnar och att kraven på omvandling höjs. Den ökade handeln mellan länder har skapat välstånd som inneburit stora välfärdslyft för många, men har också lett till nya utmaningar.

Sverige ska vara ett land som präglas av mångfald och en dynamisk ekonomi. Ett öppet, fritt land som erbjuder kreativa miljöer och som lockar till sig människor, idéer och kapital. Ett land där man kan förverkliga sina drömmar och samtidigt veta att den som har det svårt får nya chanser att komma igen. Sverige ska vara ett öppet land som välkomnar nya invånare och som tar ansvar för en human flyktingpolitik. Sverige ska vara en jämställd ekonomi där män och kvinnor har lika makt och inflytande och könens förutsättningar och kompetens värderas på samma sätt.

Sverige ska ha goda villkor för de välståndsbildande krafterna. Det ska löna sig att arbeta, starta företag, utbilda sig och ta ansvar. Det ska löna sig att ta risker, vara entreprenör och tänka nytt. Människor ska försörja sig själva så långt som möjligt.

Sverige ska vara ett land med väl fungerande och gemensamt finansierad välfärd. Ett land där jämlikhet inte innebär att alla ska ha det likadant, utan att alla kan förbättra sina livschanser. Sverige ska vara ett land där den sociala välfärden håller högsta kvalitet, präglas av valfrihet och är tillgänglig för alla på likvärdiga villkor.

Ett hållbart samhälle

Mänskligheten står i dag inför globala utmaningar som klimatförändringar, brist på rent vatten, utarmning av den biologiska mångfalden och livsmedelsförsörjning för en växande befolkning.
Dessa utmaningar hänger samman.

Att bryta beroendet av fossila bränslen är nödvändigt för klimatet. När förnybar energi byggs ut måste hänsyn tas till biologisk mångfald och naturvärden.

De krav på förändring som miljöhoten innebär får inte leda till ökad isolering mellan länder, detaljstyrning av människors vardagsliv eller motverkande av den fria ekonomins förutsättningar.

Sverige ska vara en förebild och en pådrivande kraft i det globala arbetet för ett hållbart samhälle. Ett land som visar ledarskap och förenar välstånd med ansvar för miljö och klimat. Fler gemensamma beslut på EU-nivå och global nivå är nödvändiga, både för miljöns skull och för att skapa rättvis konkurrens.

En demokratisk värld

Globaliseringen förändrar världen. Våra ömsesidiga kontakter med andra länder och världsdelar fördjupas. Vi liberaler välkomnar detta. Vi bejakar det europeiska samarbetet och fortsätter arbeta för en öppnare värld.

De fria länderna har ett ansvar att underlätta spridningen av den samhällsmodell som förenar demokrati, marknadsekonomi och mänskliga rättigheter. Sverige ska vara en stark röst för dessa värden och ge stöd åt de människor som utmanar förtrycket.

Europa ska vara en kontinent som löser konflikter genom samarbete i stället för våld och som är en trovärdig och ledande global aktör för demokrati, frihet och respekt för varje människas rätt att själv göra sina livsval. Detta kräver ett starkt liberalt engagemang för att alla europeiska medborgares rättigheter respekteras också på hemmaplan och för att det finns en tydlig och samlad europeisk röst i utrikespolitiken.

En bra garanti för ett öppet och tolerant samhälle är sociala nätverk som skapar tillit. De kopplingar som uppstår i frivilliga möten mellan människor är grunden för den förmåga till fredlig samverkan som möjliggör demokrati, marknadsekonomi och välfärd.

Sverige ska vara ett land där vi tar gemensamt ansvar för att utveckla demokratin, där rättstrygghet råder och där det civila samhället blomstrar.

Liberalismen – en frihetsrörelse

Liberalismen är en frihetsrörelse som formats successivt i engagemanget för den enskilda individen. Liberaler kan vara stolta över framgångar, glada över att fler nu kallar sig liberala, men med det uppdrag vi tagit på oss kan vi aldrig slå oss till ro. Vi ska ständigt identifiera, bekämpa och riva hinder för friheten.

Historiskt sett har liberalismen sina rötter i de idéer som formulerades under den humanistiska renässansen. Viktiga bidrag till den tidiga liberalismens utveckling gjordes på 1600-talet, där den så kallade ärorika revolutionen i England innebar de första stegen mot parlamentarism och rättssäkerhet.

I 1700-talets upplysningstid formulerades de liberala principerna för näringsfrihet och tryckfrihet. Den amerikanska revolutionen 1776 blev det dittills radikalaste genombrottet för liberala idéer.

Liberaler på 1800-talet var pådrivande för frihetliga idéer som föreningsfrihet, religionsfrihet och frihandel. Det var inom den liberala idéströmningen som principer om jämställdhet och politisk demokrati kom till sitt tidigaste uttryck. På 1800-talet utvecklades även de socialliberala idéerna om allmän skolgång, arbetarskydd och sociala skyddsnät.


Kristdemokraterna

Partiet bildades 1964 under partibeteckningen Kristen Demokratisk Samling. 1987 bytte partiet namn till Kristdemokratiska Samhällspartiet. 1996 ändrade partiet namn till Kristdemokraterna. Partiet har en vitsippa som partisymbol.

Kristdemokraternas partiprogram (principprogram) antogs vid rikstinget 2015.

Kristdemokrati är demokrati byggd på kristen människosyn och värdegrund. Med kristna värden avses de allmänt giltiga värden som inspirerats och förvaltats av den kristna traditionen.

KristdemokraternaPersonalism

Människan har såväl kroppsliga och själsliga som andliga behov. Kristdemokratisk politik tar sin utgångspunkt i denna helhetssyn på människan. Detta kallas för personalism.

Utifrån en personalistisk människosyn vill vi värna alla människors liv, frihet och värdighet.

Vi vill solidarisera oss med de svaga och förtryckta. Vi vill ansvarigt värna och förvalta djur, växter och jordens resurser. Vi vill bygga demokratin på denna människosyn och värdegrund.

En gemensam värdegrund

Med demokrati som statsform och politisk metod följer yttrandefrihet och alla medborgares lika möjlighet till inflytande, men med majoritetsbeslut kan också en minoritet förtryckas och fri- och rättigheter kränkas. Därför behöver alla samhällen en gemensam värdegrund. Vi anser att de värden, rättigheter och skyldigheter, som inspirerats och förts vidare av den kristna traditionen, är oundgängliga som grund.

Förvaltarskap

Förvaltarskap över gemensamma resurser rör såväl materiella som andliga värden. Miljön och naturresurserna måste förvaltas ansvarsfullt, så att goda livsbetingelser inte äventyras och så att kommande generationer också får del av dem. Människan bör därför ingripa i naturen med försiktighet och klok urskiljning. Andliga och kulturella värden utgör ett rikt arv, som behövs för att bevara och vidareutveckla en civiliserad identitet och samhörighet. All politik måste ta hänsyn till det känsliga samspelet i naturen. En socialt och ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi byggt på ett fritt företagande ger goda politiska förutsättningar för ett gott förvaltarskap. Förvaltarskapsprincipen hjälper oss att tänka långsiktigt och att därmed värna de nödvändiga livsbetingelserna. Förvaltarskapsprincipen är en god politisk ledstjärna för det gemensamma bästa och för ett gott samhälle.

Kristdemokratin vänder sig mot såväl individualismen som kollektivismen

Människan är beroende av nära gemenskap med andra. I den lilla gemenskapen får människan chansen att bli sedd och bli kompletterad. Det är i samspelet med andra som individen utvecklas till en unik personlighet. Den liberala individualismen betonar individen på bekostnad av de naturliga gemenskaperna. Människor har emellertid inte ansvar bara för sig själva utan även för sina närmaste, för relationer och för andra människor. Socialismen betonar kollektivet framför den enskilda människans frihet. Individer, familjer och olika slag av minoriteter hotas av kollektivismen och av sådana demokratiska beslut, som inte respekterar individers, familjers och naturliga gemenskapers rättigheter och skyldigheter.

Den kristna etiken

För att ett samhälle ska kunna fungera behövs att invånarna omfattar vissa gemensamma värden. Varje civiliserat samhälle utgår från en sådan värdebas, en etik, som klargör hur man bör uppträda mot varandra. I alla samhällsbyggen har etik successivt kodifierats till lagar som medborgarna haft att rätta sig efter. Etiken har blivit till lagstiftning ungefär som upptrampade stigar blivit till allmänna vägar. Etiken bildar således ett sammanhang med politiken, och orsaken till att vi kristdemokrater betonar etikens grundläggande betydelse för politik är det faktum, att etik är och fungerar som en närande jordmån för rätt och lagstiftning.

Det finns en etisk grund för rätten, som inte kan avskaffas genom politiska beslut och som finns i människan oavsett kultur. Denna grund för rätten återfinns i den kristna etiken och naturrätten och har präglat västerländsk rättsuppfattning. Det är en realistisk etik, som innehåller allmänt giltiga värden (liv, hälsa, relationer, kunskap etcetera), vilka alla människor har rättigheter att uppleva och realisera samt ansvar och skyldighet att låta andra uppleva och förverkliga. Lagstiftning är ett uttryck för ett samhälles etik, och strävan ska vara att såväl ett samhälles lagstiftning som dess etik ska överensstämma med de allmänt giltiga värdena.

Demokratin

Kristdemokratin bygger på idén om alla människors lika värde och att deras värdighet inte får kränkas. Den moderna demokratin är den bästa styrelseformen eftersom den utgår från denna värdegrund. Denna värdegrund bör även prägla beteendet medborgare emellan. Den innebär att medborgarna måste visa tolerans gentemot varandra och respekt för de människor man inte är överens med. Värderingen ger skäl för empati och solidaritet, för ett engagemang och ansvar som sträcker sig utöver egenintresse, familjeband, kön, etnicitet, religion och så vidare. På denna värdegrund byggs den mellanmänskliga tillit, som i sin tur är en förutsättning för att konflikter ska kunna lösas på fredlig väg. Om inte denna värdegrund ständigt poängteras, prövas och vårdas riskerar den att undergrävas och förtvina. Därmed bereds plats för maktmissbruk, elitism och i förlängningen någon form av diktatur. 


Miljöpartiet de Gröna

Partiet bildades 1981 under partibeteckningen Miljöpartiet. 1985 ändrade partiet namn till Miljöpartiet de Gröna. Partiet har en maskros som partisymbol.

Miljöpartiet de Grönas partiprogram fastställdes på kongressen i Västerås den 24-26 maj 2013.

Miljöpartiet de gröna är en del av en global grön rörelse som strävar efter en värld där alla kan leva goda liv utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer.

MiljöpartietPartiet vill föra en politik där vi lever inom naturens ramar, med insikt om vårt djupa beroende av varandra. Partiet vill vara en röst för dem som inte kan göra sina röster hörda. Denna gränslösa solidaritet kan uttryckas trefaldigt:

Utifrån dessa tre solidariteter formulerar partiet en politik som uttrycks i ett antal grundläggande idéer:

 

Människan

Människan är en kreativ och empatisk varelse som vill och kan ta ansvar. Den fantastiska mångfalden i människors synsätt och idéer utgör en rikedom som driver utvecklingen framåt.

Denna rikedom behöver frihet, demokrati och trygghet för att blomstra. Alla människor ska ha friheten att söka lycka, kunskap och förverkligande av den egna potentialen. Yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen är ovärderliga. Det goda samhället behöver byggas på en grund av mänskliga fri- och rättigheter. Våra gemensamma angelägenheter ska hanteras med öppenhet, respekt, fri debatt och demokratiska beslut.

Miljön

Människan har ett ansvar som sträcker sig utanför sin egen person och längre än sin generation. Våra livsmöjligheter avgörs av hur väl vi klarar att leva i samklang med det ekologiska systemet. Den gröna ideologin handlar inte bara om människors förhållande till varandra, utan ser också vårt beroende av allt det som vi har omkring oss.

Industrisamhällets framväxt har lett till välfärd och teknisk utveckling, bättre hälsa och längre livslängd. Vi har på många sätt fått ett bättre liv. Samtidigt går exploateringen av naturresurserna långt utöver naturens egen återställningsförmåga. Den biologiska mångfalden håller i snabb takt på att utarmas. Växthusgasutsläpp i atmosfären, orsakade av människan, leder till varaktiga klimatförändringar. Många olika typer av miljögifter hotar vår hälsa och vår miljö.

Ekonomin

Om mänskligheten ska klara vår tids utmaningar i form av klimatförändringar, resursbegränsning och växande ekonomiska klyftor behövs det en ny ekonomisk politik. En sådan måste utgå ifrån allt det goda vi kan skapa i jämlika samhällen som verkar inom naturens begränsningar, utifrån de livsviktiga funktioner som upprätthålls av ekosystemen.

Vi måste ställa om till en ekonomi som tar långsiktiga hänsyn till miljön och människors välbefinnande. Ständig ekonomisk tillväxt i traditionell bemärkelse är inte möjlig på en planet med begränsade resurser. Det är politikens ansvar att forma marknadens förutsättningar så att resurser används i överensstämmelse med villkoren för ett hållbart samhälle.

När det ekonomiska systemet krockar med det ekologiska systemet är det ekonomin som måste anpassas. Det handlar om några självklara principer. Det som är bra för människor och miljö ska vara billigt, det som är dåligt ska vara dyrt och det som är alltför skadligt ska förbjudas.

Välfärden

Välfärden ska ge människan frihet och trygghet. Vi är som starkast när vi vet att vi lovat att ta hand om varandra när vi är som bräckligast. Därför vill vi ha goda välfärdsinstitutioner som tillhandahåller vård och omsorg när vi behöver det och trygghetssystem som stöder den som är sjuk eller utan arbete. Välfärden är något som vi alla såväl finansierar som formar.

Historien om hur den moderna välfärdsstaten växte fram är också en berättelse om frihet. I början av 1900-talet handlade människors kamp om demokrati, fackliga rättigheter, rimliga arbetsvillkor och ekonomisk trygghet. Från den tiden bär vi med oss insikten att verklig frihet förutsätter en fungerande välfärd.

Nu är utmaningen att bygga frihet och trygghet för dagens och morgondagens förhållanden. Välfärdsstatens trygghetssystem måste vara inkluderande, generella och robusta. Alla har rätt till ekonomisk trygghet. Samhällets tjänster ska hålla en hög kvalitet och vara tillgängliga för alla. Ett jämlikt samhälle är tryggare för alla invånare. Därför vill vi motverka ekonomisk ojämlikhet. Även den som är arbetslös eller sjuk ska kunna vara delaktig i samhället.

Världen

Människan har alltid strävat efter att själv få styra sitt liv och sina samhällen. Människor har i modern tid frigjort sig från kolonialismens bojor, solidaritetsarbete har bidragit till att befria länder från apartheid och rasförtryck och folkliga resningar har sänt diktatorer på flykt. I Sverige har det inte ens gått hundra år sedan allmän och lika rösträtt infördes.

Många har fått det bättre. Välståndet breder ut sig, medellivslängden ökar och barnadödligheten minskar. Materiellt sett håller många människor i det som tidigare beskrivits som utvecklingsländer på att resa sig ur fattigdomen. Samtidigt möter vi nya utmaningar i form av överutnyttjade naturresurser och miljöhot. Svält och förtryck är fortfarande en realitet för många. Merparten av världens fattiga och mest utsatta är kvinnor och barn och det är också kvinnor och barn som drabbas hårdast vid naturkatastrofer eller väpnade konflikter.

Den gröna rörelsen strävar efter att alltid lägga ett globalt perspektiv på politiken. Miljöpartiet de gröna strävar efter en värld i balans där solidaritet och respekt för mänskliga rättigheter kombineras med hållbar utveckling och klimaträttvisa över hela jordklotet. Inom den gröna rörelsen finns ett brett stöd för uppfattningen att vi måste stärka det internationella samarbetet kring miljö, fred och utveckling och samtidigt finna sätt att demokratisera den globala ekonomin.

Stigfinnarna

Miljöpartiet de gröna har tagit på oss dubbla roller. Partiet är både stigfinnare och ett politiskt parti i traditionell mening. Miljöpartiet är både före vår tid och mitt i den. Det är en stor utmaning. Partiet får inte vara så långt före att det tappar kontakten med dem som
kommer efter, stigen får inte växa igen.

Samtidigt vet vi att ingen tid finns att förlora. Miljöpartiet vågar vara steget före. De gröna är stigfinnarna i svensk politik – ett alternativ för framtidstro och livsbejakelse.

Världen är full av komplexa samband och ömsesidiga beroenden. Att tro att vi begriper hela vår värld vore naivt. Därför ska vi inte betrakta oss som naturens härskare. Vi kan inte veta hur mycket eller hur lite vi har förstått.


Moderata Samlingspartiet

Partiet bildades 1904 under partibeteckningen Allmänna Valmansförbundet. Partiet har ändrat namn 1938 till Högerns Riksorganisation, 1952 till Högerpartiet och 1969 till Moderata Samlingspartiet. Partiet har ett blått M som partisymbol.

Moderaternas handlingsprogram (partiprogram) antogs på arbetsstämman i Norrköping den 17-20 oktober 2013.

En stark ekonomi med fler jobb

Nya Moderaternas främsta mål är att föra Sverige till full sysselsättning. En central väg dit går genom att det ska löna sig bättre att arbeta och det ska bli lättare, billigare och enklare att starta företag och anställa i Sverige. Varje människa ska kunna växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar.

ModeraternaOrdning och reda i ekonomin är en förutsättning för hållbart hög sysselsättning. Med starka offentliga finanser kan företag och människor fatta investerings- och konsumtionsbeslut som lägger grunden för en hög tillväxt. Ansvar för de offentliga finanserna skapar också motståndskraft mot kriser och gör att välfärdens kvalitet kan säkras över tid.

Genom arbete kommer människor till sin rätt och ges medel att påverka sin egen situation. Därför vill vi att alla som kan arbeta också ska kunna få ett jobb. Arbete, arbetsgemenskap och en egen lön som det går att leva på innebär makt över den egna vardagen.

Den demografiska utmaning som Sverige står inför innebär att fler äldre ska försörjas av den del av befolkningen som är i arbetsför ålder. Detta gör det än mer nödvändigt att bekämpa utanförskap och hitta fler vägar till arbete och samhällsgemenskap. Arbetslivet behöver också utvecklas för att möjliggöra för fler att stanna kvar i jobb längre samtidigt som unga ges möjlighet att komma in i arbetslivet tidigt.

En trygg välfärd för alla

Sverige ska ha en trygg gemensam välfärd. För Nya Moderaterna handlar en utvecklad välfärd om rättvisa och frihet. Människor ska kunna känna sig trygga med kvaliteten i sjukvård och omsorg. Den som drabbats av sjukdom eller skador ska ges den vård, hjälp och rehabilitering som behövs för att tillfriskna och finna vägar tillbaka till arbete. Skolan och förskolan ska ge barn och unga en bra start i livet och lägga grunden för arbetslivet. Äldreomsorgen ska hålla en god kvalitet och inge förtroende hos både äldre och anhöriga.

Välfärdens verksamheter och tjänster ska vara av god kvalitet och rikta sig till alla som behöver dem. Grunden är en solidarisk och offentlig finansiering. Många reformer har genomförts för höjd kvalitet, mer valfrihet och ökad tillgänglighet. Alliansregeringen har tagit ansvar för välfärdens finansiering genom den ekonomiska krisen. Vi ska vara drivande i att utveckla och stärka välfärden ytterligare.

Trygghet och brottsbekämpning

Brott innebär en kränkning av människors frihet, liv, hälsa och rätt till sin egendom. Konsekvenserna av våld, droger och kriminalitet inskränker människors makt över sina egna liv. Brottslighet ska därför aldrig tolereras.

Mycket har gjorts för att öka tryggheten i Sverige och minska brotten. Polis, åklagare, domstolar och kriminalvård har de senaste åren fått kraftiga resurstillskott. Antalet poliser har blivit fler, straffen har skärpts för många av de allvarligare våldsbrotten och brottsofferperspektivet har stärkts i hela rättsväsendet. Vi konstaterar dock att mer måste göras. Vi måste fortsätta effektivisera de rättsvårdande myndigheterna och samtidigt skärpa lagar och påföljder. Dessutom måste arbetet med tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet förbättras ytterligare i syfte att förebygga och förhindra grövre brottslighet.

Föregångsland för klimat och hållbarhet

Klimatförändringar hör till vår tids största utmaningar. Nya Moderaterna har ambitionen att kraftigt minska utsläppen i Sverige. Vi har som långsiktigt mål att Sverige inte ska bidra till nettoutsläpp av växthusgaser. I internationella klimatförhandlingar har Sverige tagit en ledande roll och varit pådrivande för att få på plats klimatavtal. Sverige har nått långt och ska fortsätta utvecklas till att bli ett av världens främsta länder inom forskning, utveckling och tillämpning av ny miljövänlig teknik. I detta ligger också en stor exportmöjlighet.

Partiet tror på marknadsekonomiska lösningar, teknikutveckling och på människans vilja att ta ansvar. Den som förorenar ska betala för sig. Det gäller näringsliv såväl som privatpersoner. Det ska vara lätt att ta miljövänliga beslut i vardagslivet.

Många arbetstillfällen kan växa fram i utvecklingen till ett mer hållbart samhälle. Sverige har i dag bättre verktyg än någonsin vad gäller teknik, forskning och kunskap att lyckas med detta. Sverige har kommit långt när det gäller såväl material som energiåtervinning av avfall. Det är viktigt med en teknikutveckling som redan i designskedet tar hänsyn till produktens slutanvändning. På det sättet skapas en marknad där avfallet blir en nyttighet som samhället kan tillgodogöra sig.

Så ska Sverige styras

Sverige är och ska förbli en demokratisk rättsstat. Det innebär att de som styr vårt land ska utses av medborgarna i allmänna och fria val och att makten ska utövas under lagarna. Den svenska demokratin fungerar i huvudsak väl. Samtidigt finns det områden där spelreglerna behöver moderniseras för att vitalisera demokratin. En viktig del i detta är den översyn av riksdagsordningen som pågår. Översynen syftar till att skapa en modern och tydlig riksdagsordning för ordning och reda i riksdagens arbete.

Sveriges statsskick, monarkin, ska värnas. Monarkin är bärare av en lång tradition och utgör en viktig nationell symbol och samlande kraft. Den svenska monarkin har ett brett folkligt stöd och tjänar oss väl.

Sverige i Europa och världen

Sverige ska föra en aktiv utrikespolitik som väcker respekt i omvärlden. Det kräver en politik som formas av tydliga värden, ambitioner och målsättningar. Demokratin, folkrätten och de mänskliga rättigheterna är den moderata utrikespolitikens hörnstenar.

EU är den centrala plattformen för vår utrikes- och säkerhetspolitik. Den måste tydligare vägledas av gemensamma värderingar som frihet, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna. Utvidgningen och grannskapspolitiken ska syfta till att stärka dessa värden. EU-medlemskapet innebär att Sveriges förmåga att påverka den internationella politiken stärks. Samtidigt är närområdet en viktig bas för Sveriges internationella agerande. Norden och det nordiskt-baltiska samarbetet är en styrka som Sverige i alla lägen ska värna och vara drivande inom.


Socialdemokratiska Arbetarepartiet

Partiet bildades 1889 under partibeteckningen Socialdemokratiska Arbetare-Partiet numera Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Partiet har en röd ros som partisymbol.

Partiprogrammet antogs av partikongressen i Göteborg den 3-7 april 2013.

Den demokratiska socialismen

Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.

SocialdemokraternaMänniskan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället. Denna frihet ska gälla alla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning.

Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människornas frigörelse. Partiets mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering..

Demokrati

Socialdemokratin tar sin utgångspunkt i de maktskillnader som finns i ett samhälle, och tror på politikens förmåga att skapa en bättre framtid. I uppfattningen om demokratins företräde och i övertygelsen om alla människors lika och okränkbara värde och rätt har
socialdemokratin sina djupaste rötter.

Demokrati handlar om frihet. Den innefattar friheten att få uttrycka sin mening, kritisera, upplysa och bilda opinion, liksom rätten och den praktiska möjligheten att tillsammans med andra forma framtiden. Dessa demokratiska friheter får inte vara förbehållna vissa grupper. Alla har lika rätt att påverka samhällets utveckling.

Demokrati är mer än en ordning för att fatta och verkställa beslut. Demokrati är ett värdesystem, som måste genomsyra hela samhällslivet. De medborgerliga fri- och rättigheterna bildar den nödvändiga utgångspunkten, men de är inte tillräckliga: de måste
också byggas på med rätten till personlig utveckling, till social trygghet och till inflytande och delaktighet såväl i arbetslivet som i vardagslivet. Bara då kan människor delta i demokratin fullt ut. Därför måste demokratin utvidgas även på det ekonomiska och sociala
området.

Frihet, jämlikhet och Solidaritet

Socialdemokratin är en frihetsrörelse som utgår ifrån att friheten enbart är möjlig genom jämlikhet. Skillnader i makt mellan människor innebär skillnader i frihet. Målet för socialdemokratin är att utjämna dessa maktskillnader, för att på så sätt öka friheten i samhället.

Maktskillnaderna i samhället låter sig inte fångas in på något enkelt sätt. När människors möjligheter påverkas av att de tillhör en viss grupp, visar detta på förekomsten av maktstrukturer. Klass, kön, etnicitet samt könsidentitet och sexuell läggning är några av de faktorer som avgör människors frihet, oberoende av vilka de är som individer.

Det syns i de statistiska sambanden. Människor med låga inkomster eller lägre utbildningsnivå lever kortare, är oftare sjuka, saknar oftare jobb, har sämre anställningsvillkor och får sämre vård än andra. Deras barn löper större risk att själva drabbas av arbetslöshet och sämre hälsa. Detta är inte ett resultat av människans fria vilja.

Arbetets värde

Arbetet är grunden för människans frihet och välfärd. Deltagande i arbetslivet bidrar till såväl personlig utveckling som gemenskap. Full sysselsättning stärker löntagarna som kollektiv. Socialdemokratin hävdar att människors vilja till arbete är samhällets viktigaste
tillgång.

Varje människa har rätt och skyldighet att efter förmåga delta i arbetslivet. Alla har rätt till ett meningsfullt arbete.

Varje väl utfört arbete förtjänar respekt, men varje arbete är inte ett gott arbete. Vi vill verka för ett arbetsliv som är lärande och får människor att växa. Socialdemokratin strävar efter att förverkliga drömmen om det goda arbetet. Därför måste löntagarna vinna ökat bestämmande över förhållandena på arbetsplatserna.


Sverigedemokraterna

Partiet bildades 1988 under partibeteckningen Sverigedemokraterna. Partiet har en blåsippa som partisymbol.

Vid riksdagsvalet 1988 fick partiet 1 118 röster, riksdagsvalet 1991 deltog inte partiet i hela landet men partiet fick 4 887 röster, riksdagsvalet 1994 fick partiet 13 954 röster och i riksdagsvalet 1998 fick partiet 19 624 röster vilket var 0,4 % av rösterna.

Principprogrammet (partiprogrammet) antogs av Sverigedemokraternas Landsdagar i Göteborg den 25-27 november 2011.

SverigedemokraternaSverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiet bildades 1988 med det övergripande målet att formera en demokratisk, politisk rörelse som skulle slå vakt om den gemensamma nationella identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling. Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Partiets ambition är att kombinera de bästa elementen från de traditionella höger- och vänsterideologierna.

Partiet bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande traditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen. Sverigedemokraterna eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Partiet inser att de i likhet med alla andra människor har ofrånkomliga fel och brister och tror därför inte att ett perfekt, utopiskt samhälle är möjligt att uppnå. Genom att basera sin politik på ovan nämnda strävanden och genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap, hoppas partiet dock kunna återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Detta är den övergripande målsättningen med partiets verksamhet.

Demokratin

Den moderna demokratin har sitt ursprung i det antika Grekland, men också i Sverige har idéer i riktning mot folkstyre en lång tradition även om man knappast kan tala om någon demokratisering i modern mening förrän under början av 1900-talet. Ett gammalt svenskt adelsmärke – det civiliserade samtalet – har anor tillbaka till rådslagen i förkristen tid. Den gamla landskapslagen från Västergötland stadgade att ”Svearna äger att konung taga så ock att vräka”. Sverige är ett av de få länder där bönderna aldrig varit livegna och där folket, i form av bondeståndet, alltid varit representerat i riksdagen och vår första tryckfrihetslag antogs redan år 1776, som den första i världen.

Sverigedemokraternas organisation är uppbyggd enligt grundläggande demokratiska principer. Partiets företrädare och politiska ställningstaganden väljs i enlighet med majoritetsprincipen efter fria och öppna diskussioner.

Sverigedemokraterna bekämpar alla rörelser och idéer som vilar på antidemokratisk grund och försvarar alla individers grundläggande människovärde och alla folks rätt till självständighet och demokratisk utveckling.

Nationen

En av konservatismens mest centrala uppgifter är att slå vakt om välfungerande och djupt rotade gemenskaper. Nationen är enligt partiets mening, vid sidan av familjen, det främsta exemplet på en sådan gemenskap. Mot bakgrund av detta betraktar Sverigedemokraterna nationalismen som en naturlig del av konservatismen och en central del av partiets politik.

Den nationalistiska ideologin är i allmänhet löst definierad och innebär i sin mest nedskalade form endast att den egna nationens intressen skall sättas i främsta rummet, att den egna nationen skall vara fri och suverän i förhållande till andra nationer och stater samt att statens gränser så långt det är möjligt skall sammanfalla med nationens utbredningsområde.

Sverigedemokraterna ställer sig bakom dessa grundläggande nationalistiska principer, men vår definition av nationalismen innehåller också flera andra viktiga beståndsdelar. Sverigedemokraternas nationalism är demokratisk. Vi tar avstånd ifrån alla former av nationalism som inte vilar på demokratisk grund och menar att demokratin och nationalismen kompletterar varandra. Demokratin har vuxit fram inom ramen för fria och självständiga nationer och nationalstater och demokratin har i sin tur också bidragit till att stärka gemenskapen och minska konflikterna inom nationen.

Kultur

Kultur skulle kunna definieras som levnadssättet som förenar ett samhälle eller en viss grupp av människor. Som sådant inkluderar det bland annat språk, beteendemönster, seder och högtider, institutioner, konst och musik, klädsel, religion, ritualer, lekar, värderingar och normer för lagar och moraliska system.

Partiet är medvetna om att den nationella kulturen inte är statisk, den förändras över tid. Samtidigt sker djupgående förändringar oftast väldigt långsamt och dessutom utifrån en redan befintlig nationell och kulturell särart.

Den djupaste roten till den svenska kulturens särart ligger i vår historia och i den natur och det klimat där den har vuxit fram. Mot denna bakgrund är det inte särskilt förvånande att vår kultur uppvisar stora likheter med våra nordiska grannländers. Genom likheterna i levnadsbetingelser och årtusenden av nära och naturliga relationer mellan befolkningarna har en skandinavisk och nordisk kulturkrets vuxit fram. Denna nordiska kulturgemenskap är något som Sverigedemokraterna vill bejaka och bygga vidare på. I en bredare mening ser partiet också Sverige som en del av en nordeuropeisk, europeisk och västerländsk kulturgemenskap.

Mångkultur

I partiets tolkning är begreppet mångkulturalism synonymt med den politiska idén om att det är positivt för ett samhälle att inom sig rymma en mängd olika nationella kulturer, sakna en överordnad majoritetskultur och att aktivt arbeta för att invandrargrupper skall bevara sin ursprungliga kultur och identitet. Huruvida slutmålet med de mångkulturalistiska strävandena är att skapa ett samhälle där alla nationella kulturer upplöses och sammanblandas till en ny gemensam mångkultur eller om det är att särkulturellt samhälle där en mängd vitt skilda nationella kulturer existerar parallellt inom samma stat, är för Sverigedemkraterna ovidkommande. Partiets uppfattning är att bägge dessa scenarion kommer att leda till ett försämrat samhällsklimat med ökad rotlöshet, segregation, motsättningar, otrygghet och minskad välfärd som följd.

Invandring

Sverigedemokraterna motsätter sig inte invandring, men menar att invandringen måste hållas på en sådan nivå och vara av en sådan karaktär att den inte utgör ett hot mot vår nationella identitet eller mot vårt lands välfärd och trygghet.

Sverigedemokraterna värnar om asylrätten, men vill samtidigt betona att rätten att söka asyl inte är detsamma som rätten att bli beviljad asyl. Flyktinginvandringen bör vara begränsad till en mindre mängd flyktingar som uppfyller kraven i FN:s flyktingkonvention och som endast beviljas tillfälliga uppehållstillstånd under den period som de livshotande konsekvenserna av den konflikt eller naturkatastrof man har flytt ifrån varar. Flyktingpolitiken skall annars primärt vara inriktad på att hjälpa flyktingar på plats, i krisområdenas närhet.

Detta ger förutsättningar att nå de allra mest nödlidande och medför dessutom att vi kan hjälpa betydligt fler flyktingar för samma summa pengar jämfört med en modell där stora grupper av flyktingar hjälps i Sverige.

Familjen

Det är Sverigedemokraternas övertygelse att kärnfamiljen är den samlevnadsform som har bäst grundförutsättningar att ge barnen en stabil och trygg uppväxtmiljö. Samtidigt är Sverigedemokraterna medvetna om att detta är en samlevnadsform som inte fungerar för alla och vill naturligtvis arbeta för ett fullgott samhällsstöd till alla samlevnadsformer där barn finns med i bilden.

Som tidigare nämnts är det Sverigedemokraternas uppfattning att det existerar medfödda skillnader mellan de flesta män och de flesta kvinnor som går bortom det som kan observeras med blotta ögat. Partiet är också av den uppfattningen att de manliga och kvinnliga egenskaperna i många fall kompletterar varandra och av bland annat den orsaken anser Sverigedemokraterna att alla barn bör ha rätt till både en mor och en far i sitt liv.

Det minst komplicerade, och därmed bästa för de flesta barn, är enligt partiets bedömning att få växa upp med sina biologiska föräldrar som moders- och fadersgestalter. Barn som inte växer upp i en kärnfamilj skall ha rätt att umgås med båda sina biologiska föräldrar och i de fall detta inte är möjligt skall barnet i alla fall ha rätt att få information om vilka de biologiska föräldrarna är eller var.

Ekonomi

Skatteuttaget får inte vara så lågt att det äventyrar statens möjligheter att värna utsatta grupper, hålla ihop samhället eller att erbjuda alla medborgare en hög grundläggande välfärdsnivå. Skatteuttaget får dock inte heller utformas på ett sådant sätt att det allvarligt begränsar den enskildes förmåga att klara sin egen försörjning, undanröjer incitamenten för att vilja bidra till den ekonomiska tillväxten eller påtagligt hämmar näringslivets konkurrenskraft.

Sverigedemkraterna ser arbete som det enda säkra medlet att åstadkomma varaktigt enskilt och allmänt välstånd. Därför krävs goda villkor för företagande och entreprenörskap.

Arbetsmarknaden

Hög grad av stabilitet på arbetsmarknaden är en bra grund för nöjda löntagare och ett produktivt näringsliv. Stabilitet förutsätter en god balans mellan arbetsmarknadens parter vilket i sin tur förutsätter en väl avvägd kompromiss mellan å ena sidan löntagarnas intresse av trygghet, god arbetsmiljö och goda försörjningsmöjligheter och å andra sidan arbetsgivarnas intresse av handlingsfrihet och tillväxtmöjligheter. Såväl fackförbunden som arbetsgivarorganisationerna fyller härvidlag en viktig samhällsfunktion.

Försvaret

Sverigedemokraterna förordar ett försvar uppbyggt på en kombination av yrkessoldater och värnpliktssoldater.

Den som åtnjuter ett lands frihet skall också vara beredd att försvara denna frihet. Sverigedemokraterna menar att en allmän värnplikt, utöver att bidra till att stärka landets totala försvarskapacitet, fyller en viktig fostrande och social funktion. För kvinnor och icke vapenföra män skall allmän tjänsteplikt i krig gälla. Kvinnor skall dock på frivillig basis kunna delta även i den väpnade delen av försvaret.


Vänsterpartiet

Partiet bildades 1917 under partibeteckningen Sverges socialdemokratiska vänsterparti efter en utbrytning ur Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Partiet har ändrat namn 1921 till Sveriges kommunistiska parti, 1967 till Vänsterpartiet kommunisterna och 1990 till Vänsterpartiet. Partiet har ett vitt V i en röd, stiliserad nejlika som partisymbol sedan 2006.

Partiprogrammet antogs av Vänsterpartiets kongress den 5–8 januari 2012.

Ett socialistiskt och feministiskt parti

Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Vi är en del av arbetarrörelsen och kvinnorörelsen, internationellt och i Sverige. Partiets politik och verksamhet bestäms av vårt mål: att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle befriat från klass-, köns- och etniskt förtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där kvinnor och män bygger sin egen framtid i frihet och samverkan.

VänsterpartietDe socialistiska och feministiska idétraditioner, som vänsterpartiet är en del av och för vidare, bygger på övertygelsen om alla människors lika värde. Det är idétraditioner som hyllar förnuft och kritiskt tänkande och utgår från en tilltro till alla människors skapande förmåga. De ser kvinnor och män som självständiga, tänkande individer, kapabla att skapa sig själva som människor i samverkan med andra.

Vänsterpartiets ekologiska förhållningssätt baseras på en insikt om att den samtida miljöproblematiken har sin huvudsakliga orsak i de specifikt kapitalistiska sociala och ekonomiska förhållandenas dynamik. Miljöförstöringen är idag inte främst en fråga om osäkra eller oavsedda konsekvenser av produktionen, utan om att produktionen är orienterad gentemot vinstmaximering oavsett dess sociala och ekologiska konsekvenser. Vänsterpartiet vill omsätta denna insikt i politisk handling. Partiet menar att en hållbar ekologisk utveckling är intimt förknippad med en hållbar mänsklig utveckling.

I praktisk handling prövas och stärks idéerna. Inget steg framåt får avfärdas som alltför obetydligt. Vårt mål är inte ett utopiskt paradis, utan ett solidariskt samhälle som byggs av och för människor.

Klassamhället

Vi lever i ett världsomfattande kapitalistiskt klassamhälle. Klassuppdelningen bygger på människors olika förhållande till produktionen av varor och tjänster. Den stora majoriteten av världens kvinnor och män tjänar sitt uppehälle genom att lönearbeta – sälja sin arbetskraft – i privata företag eller i den offentliga sektorn. De äger inte så mycket kapital att det ger någon makt, de har ingen beslutanderätt över produktionen och de kontrollerar inte andras arbete. De utgör arbetarklassen. Mot dem står borgarklassen. Det är den lilla minoritet som äger och kontrollerar kapital i en sådan utsträckning att det ger en avgörande makt över samhället. De bestämmer över produktionen och kontrollerar andras arbete och de värden som det skapar.

Patriarkatet

Vi lever i ett samhälle som bärs upp av en maktstruktur grundad på kön: patriarkatet. Det är ett system som innebär mäns kontroll över kvinnors liv. Detta system överordnar män och underordnar kvinnor både samhälleligt och privat.

Det patriarkala maktmönstret genomsyrar förhållandet mellan könen på alla områden, i familjen, på arbetsmarknaden, i statsapparaten, i myndighetsutövning och i de politiska församlingarna. Kvinnoförtrycket förekommer både öppet och dolt, medvetet och omedvetet. Det återskapas ständigt i nya former.

Patriarkatet är ingen biprodukt av kapitalismen utan en självständig maktfaktor i samhället.

Patriarkatet har sin materiella bas i reproduktionen, den sociala verksamhet där människor föder och fostrar nya generationer. Män som grupp utövar makt genom kontroll av kvinnors sexualitet och arbete både i familj och samhälle. I arbetsdelningen mellan könen framträder strukturen tydligt. Män och kvinnor gör olika saker och befinner sig på olika platser, vilket antas motivera att de betalas olika och har olika mycket makt.

En utvidgning av kvinnors makt, inflytande, utrymme och inkomster kommer att innebära en inskränkning för män. Samtidigt innebär det patriarkala systemet också begränsningar av mäns livsval.

Ett grundläggande ekologiskt förhållningssätt

De två maktstrukturerna kön och klass beskriver människors relationer till varandra. Men vi måste förhålla oss till den materia som finns runt omkring oss och som vi är helt beroende av – vår planet. Kampen för en rättvis fördelning av naturresurser handlar om rättvisa och solidaritet och är därför sammankopplad med köns- och klassaspekterna. Vi människor lever på en planet med begränsade naturresurser, vilket sätter ramar för vårt handlande. Graden av vår påverkan på naturen bestäms delvis av våra kunskaper och den tekniska utvecklingen, men vi kan inte överskrida ekosystemets bärkraft. Då drabbar det oss själva, kommande generationer och andra arter.

Tillgången till ren luft, rent vatten och sund mat är livsviktig. Mänskligheten är en del av naturen, men inte en förutsättning för naturen. Vi är beroende av naturens resurser, dess artrikedom och dess olika kretslopp. Den biologiska mångfalden är ovärderlig för allt liv på jorden. Genom att värna naturens och de ekologiska kretsloppen kan människorna underhålla och utveckla sina egna livsbetingelser. Vi har ett ansvar för att vår verksamhet inte leder till utrotning av arter.

En orättfärdig värld

Vi lever i en orättvis, ohållbar och orimlig värld. I enlighet med det kapitalistiska systemets logik samlas allt större rikedomar i allt färre händer, medan det stora flertalet av världens människor hålls nere i fattigdom och ofrihet. Klyftorna vidgas, både inom länder och mellan rika och fattiga länder. Naturresurser plundras och miljön förstörs. Krig och förtryck medför ofattbara lidanden.

Kapitalismen har alltid varit gränsöverskridande. I detta avseende innebär dagens internationaliserade ekonomi inget nytt. Samtidigt framträder vissa drag allt mer tydligt. De transnationella företagen lägger under sig allt större marknader och allt mer makt. Informationstekniken har möjliggjort en gigantisk ökning av kapitalrörelser och kortsiktig spekulation. Avreglering och privatisering av gemensamma tillgångar har dragit in allt fler människor och allt fler sektorer av produktionen i världsekonomin. Fattiga länders möjlighet till utveckling undergrävs genom att de högutbildade dras till de stora företagen i västvärlden. Kapitalet utnyttjar varje skillnad i sociala rättigheter för att maximera sina vinster. Arbetare i olika länder ställs mot varandra. Fackliga rättigheter angrips och försämras.

Rasismen

Rasismen är en del av den globala världsordningen. Rasistiska strukturer finns också i det svenska samhället. Det vore ett misstag att reducera rasismen till att handla om biologistiska rasläror och till politiska rörelser som bär upp dessa. Rasistiska föreställningar som på skilda sätt kopplar människors beteende och värde till härkomst och utseende, påverkar människors sätt att handla, både privat och offentligt.

Rasismen är något annat än allmänna fördomar. Den måste förstås i förhållande till maktrelationer i samhället som helhet. När det finns en över- och underordning, kan särskiljande och uteslutande processer, liksom nedsättande föreställningar och attityder hos enskilda påverka hur privilegier och möjligheter tilldelas och förvägras.


Övriga partier

Utöver de åtta riksdagspartierna är ytterligare 31 partier registrerade hos valmyndigheten inför riksdagsvalet år 2022. 

Allianspartiet/Medborgarens röst Klassiskt liberala partiet Sjöbopartiet
Alternativ för Sverige Kommunistiska Partiet Skånepartiet
Direktdemokraterna Kristna Värdepartiet Sociala Partiet (SP)
Djurens parti Landsbygdspartiet Oberoende Socialistiska Partiet
Enhet Lottokratin SPI Välfärden
Europeiska Arbetarpartiet-EAP Medborgerlig Samling Spritpartiet
Feministiskt initiativ Mosebackedemokraterna Svenska Förnufts Partiet (SFP)
Frihetspartiet Nordiska motståndsrörelsen Trygghetspartiet
Högerpartiet de konservativa Norrländska Samlingspartiet Vägvalet
Initiativet Piratpartiet  
Junilistan Rättvisepartiet Socialisterna  

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt.