HUR SVERIGE STYRS

 

Regeringen

Innehåll:

Inledning

Den verkställande makten är ansvarig för statsmaktens verksamhet och har det yttersta politiska ansvaret. I demokratiska länder finns den verkställande makten antingen i form av en president eller en parlamentarisk tillsatt regering. Det finns också en blandning av dessa båda former.

Presidentiella system

I presidentiella system, som USA:s, väljs presidenten oberoende av parlamentet och för en bestämd period (i USA max 2 x 4år). Presidenten väljs av folket och är ansvarig inför folket.

Parlamentariska system

I det parlamentariska systemet, som i Sverige, leder regeringschefen ett råd av ministrar som har stöd av parlamentets ledamöter eller som åtminstone inte har en majoritet av parlamentsledamöter emot sig.

Det finns tre olika modeller för hur beslut fattas inom ett parlamentariskt system.

    1. Kollegial regeringsmodell innebär att alla regeringsbeslut fattas av hela regeringen tillsammans (t. ex. Sverige).

    2. Premiärministerstyre innebär att premiärministern gör upp om beslut direkt med de enskilda ministrarna och tillkänna ger besluten tillsammans med regeringen (t. ex. Tyskland).

    3. Ministerstyre innebär att den enskilde ministern fattar besluten inom sitt område (t. ex. Nederländerna).

Andra system

Israel hade under 1996-2001 ett ovanligt sätt att utnämna sin premiärminister via direktval. Premiärministern kan dock, som är vanligt i det parlamentariska systemet, avsättas av parlamentet (knesset). Om knesset avsätter premiärminister sker automatiskt också ett nyval till parlamentet samt ett nytt premiärministerval.

I en del länder (t. ex. Frankrike) finns en blandning av en vald president och en regering med en premiärminister vilka är ansvariga inför parlamentet. Presidenten brukar vanligtvis ha ett särskilt ansvar för utrikesfrågor, utnämna ministrar, föreslå folkomröstningar, stoppa lagförslag (vetorätt) och kan upplösa parlamentet.

Departement

Det är vanligt att det finns ett dussin eller fler regeringsdepartement i en modern demokrati. De äldsta departementen är finans-, justitie-, inrikes-, försvars- och utrikesdepartement.

Under senare tid har tillkommit jordbruks-, handels-, social-, utbildning-, hälsovård- och bostadsdepartement. Det är vanligt att varje departement har en ansvarig minister men det förekommer också att denne minister har en eller flera lägre ministrar (minister utan portfölj) under sig som har ansvar för specifika delar av departementet.


Sveriges regering

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

regeringenEnligt "Regeringsformen kapitel 6 Regeringen" ska en nyvald riksdag senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej, ska statsministern entledigas.

Omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har entledigats.

Val av ny statsminister

Talmannen ska kalla företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen.

Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.

Förkastar riksdagen talmannens förslag, ska förfarandet ovan upprepas. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen har hållits.

Om inte ordinarie val ändå ska hållas inom tre månader, ska extra val hållas inom samma tid.

När riksdagen har godkänt ett förslag om ny statsminister, ska han eller hon så snart det kan ske anmäla de övriga statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, om statschefen har förhinder, inför talmannen. Talmannen ska alltid kallas till konseljen.

Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar.

Misstroende för statsministern

Förklarar riksdagen att statsministern eller något annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet. Om regeringen kan besluta om extra val till riksdagen och gör det inom en vecka från misstroendeförklaringen, ska något entledigande dock inte ske.

Om misstroendeförklaringen riktas mot ett enskilt statsråd är det tillräckligt att statsrådet lämnar regeringen.

Det är regeringen som har den verkställande makten. Den är ansvarig inför riksdagen.


Statsministern

Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.

Statsministern tillsätter övriga statsråd. Statsministern kan utse ett av de övriga statsråden att i egenskap av ställföreträdare vid förfall för statsministern fullgöra hans uppgifter.

Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är ordförande vid sammanträdet. Minst 5 statsråd skall deltaga i regeringssammanträdet.


Regeringsarbetet

Rosenbad, Stockholm

Foto:Martina Huber/ Regeringskansliet

RosenbadRegeringens uppgift är att verkställa Riksdagens beslut och styra Sverige.

Det finns två typer av regeringsärenden: dels styrelseärenden, ofta politiska beslut, t. ex. propositioner till riksdagen, traktater och förordningar, dels förvaltningsärenden, t. ex. utnämningar och överklaganden.

Det skall finnas ett regeringskansli som bereder regeringsärenden. I regeringskansliet ingår departement för olika ärenden.

Statsministern utser bland statsråden chefer för departementen.

Varje regering beslutar själv om antalet departement och fördelningen dem emellan och förändras normalt något i samband med regeringsskiftena.

Regeringen består i dag av 22 statsråd och 12 departement förutom statsrådsberedningen.

 

 

Statsrådsberedningen

Löfven Dahlgren
Stefan Löfven, statsminister (s) Hans Dahlgren, EU-minister (s)
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Arbetsmarknadsdepartementet

Johansson Lindhagen
Ylva Johansson, arbetsmarknads-minister (s) Åsa Lindhagen, jämstäldhetsminister samt ansvar för diskriminering och segregation (mp)
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Finansdepartementet

Andersson Bolund Shekarabi
Magdalena Andersson, finansminister (s) Per Bolund, finans-marknads- och bostadsminister (mp) Ardalan Shekarabi, civilminister (s)
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Försvarsdepartementet

Hultqvist
Peter Hultqvist, försvarsminister (s)
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Infrastrukturdepartementet

Eneroth Ygeman

Tomas Eneroth, Infra- strukturminister (s)

Anders Ygeman, energi- och digitaliserings- minister (s)

Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Justitiedepartementet

Johansson

Damberg

Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister (s) Mikael Damberg, inrikesminister (s)
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Kulturdepartementet

Lind

 

Amanda Lind, kultur- och demokrati- minister samt idrotts- frågor (mp)
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Miljödepartementet

Lövin
Isabella Lövin, miljö- och klimatminister samt vice statsminister (mp)
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Näringsdepartementet

Baylan Nilsson
Ibrahim Baylan, näringsminister (s) Jennie Nilsson, lands-bygdsminister (s)
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Socialdepartementet

Hallengren Strandhall
Lena Hallengren, socialminister (s) Annika Strandhäll, socialförsäkrings-minister (s)
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Utbildningsdepartementet

Ekström Ernkrans

Anna Ekström, utbildningssminister (s)

Matilda Ernkrans, högre utbildning och forskningsminister (s)

Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Utrikesdepartementet

Wallström Eriksson Linde
Margot Wallström, utrikesminister (s)

Peter Eriksson, inter- nationellt utvecklings- samarbete (mp)

Ann Linde, utrikes-handelsminister och nordiska frågor (s)
Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet

Regeringens sammanträden

Regeringen sammanträder normalt på torsdagarna. Det formella regeringssammanträdet är kort och innebär att ett stort antal ärenden registreras i protokollet. I övrigt sammanträder regeringen som allmän beredning då viktiga regeringsärenden presenteras och diskuteras i hela regeringen.

Regeringen har därutöver möjligheter att diskutera gemensamma frågor vid den dagliga regeringslunchen (lunchberedning) samt vid internatsammanträden som anordnas ett par gånger per år. Regeringsärenden behandlas i övrigt av de enskilda statsråden i det egna departementet (veckoberedning).

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt.