HUR SVERIGE STYRS

 

Riksdagen

Innehåll:

Inledning

Ordet parlament kommer från latinets parlamentum som betyder samtal om riket. Sveriges parlament kan spåras till år 1251 då den minderårige Valdemar kröntes till kung i Linköpings domkyrka. Enligt ett pergament skedde det ”i närvaro av rikets stormän och herrar”.

Moderna parlament har tre uppgifter att:

Många parlament i världen har dessutom följande funktioner:

Representera folket

Parlamentet är representanten för folkets vilja. För att verkligen förstå parlamentens roll är det lämpligt att gå tillbaka till deras ursprung i medeltidens Europa. Deras syfte då var att representera de olika stånden, adeln, prästerna och borgarna. Sverige hade en ståndsriksdag mellan 1527-1866. Den innehöll adel, präster, borgare och bönder.

När ståndens betydelse växte under 1200 och 1300-talen började kungarna att rådfråga ståndens ledare i frågor som krig, förvaltning, handel och beskattning.

De europeiska parlamenten var alltså tidigt representativa men de hade inte den lagstiftande makten den hade kungen. Däremot hade USA:s kongress redan vid starten år 1776 den lagstiftande makten.

År 1866 omvandlades den svenska riksdagen till en representativ församling. Men det vara bara män med en viss inkomst eller egendom som hade rösträtt till Riksdagen.

Först med rösträttsreformen 1907/1909 fick alla män rösträtt i Sverige. Men det fanns villkor för att få utnyttja sin rösträtt. Mannen var tvungen att vara myndig och vara en ”välfrejdad” man som var ordentlig, oberoende och fullgjorde sina medborgerliga plikter, det vill säga han gjorde sin värnplikt, betalade sin skatt och försörjde sig själv och de sina. Kvinnorna i Sverige fick vänta ända till år 1921 på sin rösträttsreform.

Debattera samhällsfrågor

I Storbritanniens parlament är debatten en viktig funktion. Debatten i kammaren är en ständigt pågående valkampanj. Den svenska riksdagen är däremot en mer arbetande församling.

Lagstifta

Det är utskotten i Sveriges riksdag som behandlar lagförslag och budgetförslag som undersöker generella frågor av allmänt intresse som granskar regeringsförvaltning och tidigare utgifter samt avger rapporter och gör rekommendationer.

Utser regering

Som regel är det parlamentet som utser regering. Den verkställande makten styr endast så länge som den har parlamentets förtroende eller åtminstone inte dess motstånd.

Men som i USA, som har presidentmakt, väljs presidenten av folket och då kan inte som regel parlamentet avlägsna presidenten.

Godkänner budgeten

En av parlamentens äldsta funktioner är att godkänna en statsbudget. Redan i monarkierna på 1200 och 1300-talen var kungen tvungen att få parlamentet med på att beskatta folket.

I praktiken är det i regel den verkställande makten som förbereder budgeten som sedan parlamentet i många fall helt enkelt godtar utan stora ändringar.

Granskar den verkställande makten

Muntliga och skriftliga frågor är vanliga metoder för parlamenten att granska verkställande makten. I Sveriges riksdag får alla ministrar då och då besvara sådana frågor.

Någon form av misstroendeförklaring kan parlamentet visa mot antingen enskilda ministrar eller bara mot regeringschefen.

Ger möjlighet till elitrekrytering

I parlamentariska system rekryteras vanligtvis ministrar från parlamentet där de blir tränade och utvärderade.

Socialisation

Nyvalda ledamöter till parlamenten blir socialiserade. Genom denna process förhindras fientligheter mellan politiska aktörer och maktgrupper att pågå i kammaren.

En och tvåkammarsystem

Det är mest vanligt att parlamentet består av en kammare. De flesta federala stater har dock två kammare. Den lägre kammaren är direktvald medan den övre representerar vanligtvis de olika delstaterna.

I t. ex. USA består den lägre kammaren (representanthuset) av 435 ledamöter som fördelas efter delstaternas folkmängd. De folkrikaste delstaterna har fler platser än de delstater som har mindre befolkning.

Den högre kammaren (senaten) består av 100 ledamöter, 2 ledamöter från varje delstat oavsett befolkningsstorlek och har en längre mandatperiod (6år) än den lägre kammaren (2år).


Sveriges riksdag

Helgeandsholmen, Stockholm

Foto: Melker Dahlstrand

Sveriges riksdagHelgeandsholmen är en ö i Norrström, Stockholm. Där fanns under medeltiden ett Helgeandshus. Detta var benämningen på medeltida vårdinrättningar för fattiga och behövande samt gamla och sjuka. De kunde också vara härbergen för pilgrimer.

På Helgeandsholmen byggdes 1897-1905 riksdagshuset för att ersätta det gamla riksdagshuset som låg på Riddarholmen i Stockholm. Den 12 januari 1905 invigdes det nya Riksdagshuset på Helgeandsholmen.

Sveriges första riksdag anses Gustav Vasa ha sammankallat i Västerås 1527 och 1544. Ledamöterna bestod av representanter från de fyra stånden, adel, präster, borgare och bönder.

År 1865 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes med ett tvåkammarsystem. Första kammaren valdes indirekt genom landstingen och de största städernas kommunala församlingar.

Den 24 maj 1919 beslutade Sveriges riksdag om allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.

År 1971 övergavs tvåkammarsystemet för nuvarande system med en kammare som vars ledamöter väljs genom direktval. Mandatperioden var tre år.

År 1994 beslutades att riksdagens ledamöters mandatperiod förlängdes till fyra år.


Val till riksdagen

I vallagen finns bestämmelser om genomförande av val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet. Vissa grundläggande bestämmelser om val finns i regeringsformen och kommunallagen.

Mandatfördelning

Ordinarie val

Ordinarie val till riksdagen hålls 2:a söndagen i september månad vart 4:e år.

Rösträtt

Rösträtt i riksdagsval har svenska medborgare som fyllt 18 år senast på valdagen och som är eller någon gång varit folkbokförda i Sverige.

Extraval

Extraval till riksdagen kan beslutas av regeringen. Regeringen bestämmer då även valdag för extravalet.

Ett extra val kan hållas tidigast 35 dagar och senast tre månader efter regeringsbeslutet. Inträffar extra val bryts inte ordningen för de ordinarie valen.

Omval

Enligt vallagen kan omval ske till riksdagen då bestämmer regeringen valdag. Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, Valprövningsnämnden, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

Valprövningsnämnden skall upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.


Plenisalen

Plenisalen, Riksdagshuset

Foto: Melker Dahlstrand

Riksdagens plenisalRiksdagsledamöterna sitter valkretsvis i plenisalen och inom varje valkrets efter ledamotens tid i Riksdagen.

Särskilda platser finns för talmannen och vice talmännen samt för statsråden.

Dessutom finns platser för talmannens kammarkansli: t. ex. kammarsekreterare, kammarassistent, riksdagsstenograf och kanslist.

Bakom statsministerns och de tre statsrådens platser finns 18 statsrådsstolar.

Sammanträden i kammaren är offentliga och får sändas i radio och TV efter överenskommelse med talmanskonferensen. Det finns särskilda platser för åhörare.

Debattplatser

De främre 50 platserna är "debattplatser" och placerade i en halvcirkel framför talmannen. Dessa platser är också fasta ledamotsplatser.

I vänstra delen av halcirkeln är platser reserverade för statsministern och tre för statsråd samt deras medarbetare. I högra delen av halvcirkeln finns platser reserverade för utskotts- och partikanslipersonal.

Det finns tre talarstolar i plenisalen varav två är mobila och har tre olika placeringsmöjligheter framför talmannen beroende på typ av debatt.

Dessa två mobila pulpeter används vid de parlamentariska kontrollinstituten: interpellationer, frågor och repliker.


Talman

Enligt Riksdagsordningen 8 kapitlet 1 § skall val av talman samt av 1:e, 2:e och 3:e vice talman förrättas vid första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod. Valen gäller till valperiodens slut. Talmännen väljs var för sig i nu nämnd ordning.

Om valet förrättas med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Om sådan röstövervikt inte uppnås, förrättas nytt val. Om inte heller då någon får mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnådde de högsta röstetalen. Vid den tredje omröstningen är den vald som får de flesta rösterna.

Enligt riksdagens traditioner sitter riksdagens ålderspresident som ordförande vid val av talman. Det är den ledamot som innehaft en riksdagsplats längst av alla tjänstgörande riksdagsledamöter.

Fotograf: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

Andreas NorlénTalmannens uppgifter

Vid ett skifte på talmansposten är det den nyvalde talmannen som lägger fram förslag till ny statsminister. Det förutsätts dock att den avgående talmannen förbereder regeringsskiftet.

När talmannen presenterar sitt förslag till statsminister uppger han samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen.

Förslaget ska därefter prövas av kammaren i en omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget går det inte igenom. I annat fall är det godkänt. Det fordras alltså ingen uttrycklig majoritet för talmannens förslag för att det ska gå igenom.

Efter det att riksdagen godkänt förslaget utfärdar talmannen förordnandet för den nye statsministern.

Skulle riksdagen inte godkänna förslaget gör talmannen ett nytt försök. Talmannen kan föra fram sammanlagt fyra förslag. Godkänns inte något av dem ska extra val anordnas inom tre månader, om inte ordinarie val ändå ska hållas inom samma tid.

Talmannen deltar varken i utskottsarbetet eller i debatter och omröstningar i kammaren.

Inför sammanträdena gör talmannen en föredragningslista och beslutar i vilken ordning ärendena ska tas upp. Därutöver bestäms ordningen mellan de talare som har anmält sig i förväg. Dessutom leder talmannen kammarens sammanträden.

När talmannen är förhindrad att leda kammaren leder en av de tre vice talmännen istället.

Talmansämbetet är den högsta post en person kan väljas till i Sverige. Detta eftersom Sverige är en monarki vars ämbete ärvs. Talmannen kommer alltså före statsministern i rangordning.


Riksdagens uppgifter

Enligt regeringsformen så är riksdagen det viktigaste statsorganet. De 349 valda riksdagsledamöterna representerar det svenska folket.

Riksdagsordningen, som har en ställning mellan grundlag och vanlig lag, reglerar hur riksdagen skall arbeta. Ett riksdagsbeslut med två tredjedels majoritet (kvalificerad majoritet) krävs för att ändra på eller göra tillägg till riksdagsordningen.

Riksdagen har fyra huvuduppgifter:

    1. Utser, på förslag av talmannen, en statsminister som i sin tur utser sin regering

    2. Beslutar om nya lagar

    3. Beslutar om statens budget

    4. Granskar och kontrollerar regering och förvaltning

Budgetproposition

Budgetåret börjar 1 januari. Regeringen skall dessförinnan den 20 september avlämna proposition (förslag från regeringen) med förslag till statens inkomster och utgifter för budgetåret (budgetproposition). I förslaget skall även ingå redovisning av statens tillgångar och skulder. Budgetpropositionen skall innehålla finansplan och nationalbudget samt förslag till reglering av statsbudgeten.

Proposition

Pegeringen lämnar proposition (förslag från regeringen) till kammarens kansli. Talmannen anmäler proposition för kammaren.

Motion

Riksdagsledamot lämnar motion (förslag från riksdagsledamot) till kammarens kansli. Talmannen anmäler motion för kammaren.

Proposition och motion skall förberedas i ett utskott. Innan detta görs bordläggs dessa vid ett sammanträde med kammaren.


Riksdagsutskotten

 Enligt riksdagsordningen utser Riksdagen, för varje valperiod, följande utskott: 

    1. Konstitutionsutskottet

    2. Finansutskottet

    3. Skatteutskottet

    4. Justitieutskottet

    5. Civilutskottet

    6. Utrikesutskottet

    7. Försvarsutskottet

    8. Socialförsäkringsutskottet

    9. Socialutskottet

    10. Kulturutskottet

    11. Utbildningsutskottet

    12. Trafikutskottet

    13. Miljö- och jordbruksutskottet

    14. Näringsutskottet

    15. Arbetsmarknadsutskottet

    16. EU-nämnden

    17. Riksdagsstyrelsen

    18. Utrikesnämnden

Varje utskott skall ha ett udda antal ledamöter dock minst 15 ledamöter. I praktiken har varje utskott 17 ledamöter och minst lika många suppleanter som representerar partierna i förhållande till deras storlek i riksdagen. Utskotten väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande.

Till Riksdagsstyrelsen väljer Riksdagen tio ledamöter dessutom är Riksdagens talman ordförande. Till Utrikesnämnden väljer Riksdagen nio ledamöter dessutom är statschefen ordförande.

När riksdagen är samlad mellan oktober och juni sammanträder utskotten på tisdagar och ofta även på torsdagar.

Alla riksdagens utskott skall inom sina ämnesområden följa arbetet i EU.

Riksdagsutskottens uppgifter

Regeringens propositioner och ledamöternas motioner bereds i ett eller flera av riksdagens utskott. Finansutskottet skall alltid ges tillfälle att yttra sig innan det beredande utskottet lämnar sitt betänkande och förslag till riksdagen för beslut.

Ett utskott kan begära att Lagrådet, med domare från Högsta domstolen och Regeringsrätten, yttrar sig över ett lagförslag.

När utskottsbetänkandet lämnas till riksdagen måste betänkandet bordläggas vid två sammanträden innan riksdagen fattar sitt beslut.

Ett utskott kan göra ett utskottsinitiativ. Detta innebär att utskotten kan lämna egna förslag, för riksdagsbeslut, i ämnen som hör till dess beredningsområde.

Utskotten utvärderar också riksdagsbeslutet. Dessutom kan tvisteärenden, i kammaren, återsändas till utskotten för fördjupning och klarläggning. För detta krävs att minst en tredjedel av de röstande i riksdagen stöder förslaget.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet skall granska statsrådens arbete och hur regeringen handlägger sina ärenden samt övervaka hur demokratin fungerar i landet. Vidare bereder utskottet ärenden om grundlagarna och riksdagsordningen. Utskottet beslutar även om åtal mot statsråd.

Konstitutionsutskottet ska bereda ärenden om:

Finansutskottet

Finansutskottet bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgettekniska ärenden samt granskar statsbudgeten och Riksbanken verksamhet.

Finansutskottet ska bereda ärenden om:

Utskottet ska även granska beräkningen av statens inkomster, sammanställa statens budget och granska årsredovisningen för staten.

Skatteutskottet

Skatteutskottet bereder ärenden om statliga och kommunala skatter.

Skatteutskottet skall bereda ärenden om:

Justitieutskottet

Justitieutskottet skall bereda ärenden om:

Civilutskottet

Civilutskottet ska bereda ärenden om:

Utrikesutskottet

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om:

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet ska bereda ärenden om:

Socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet ska bereda ärenden om:

Socialutskottet

Socialutskottet ska bereda ärenden om:

Kulturutskottet

Kulturutskottet skall bereda ärenden om:

Utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet ska bereda ärenden om:

Trafikutskottet

Trafikutskottet skall bereda ärenden om:

Miljö- och jordbruksutskottet

Miljö- och jordbruksutskottet ska bereda ärenden om:

Näringsutskottet

Näringsutskottet ska bereda ärenden om:

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet ska bereda ärenden om:


Riksdagens kontrollmakt

Misstroendeförklaring

Det centrala inslaget i den parlamentariska kontrollen är reglerna om regeringens avgångsskyldighet. Ett statsråd som drabbas av riksdagens misstroendeförklaring skall avgå. Gäller det statsministern skall hela regeringen avgå.

Konstitutionsutskottets granskning

En viktig del av riksdagens kontroll är den granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning som konstitutionsutskottet skall utföra samt den efterföljande debatten i riksdagen.

De parlamentariska kontrollinstituten

Till de parlamentariska kontrollinstituten är frågeinstituten, interpellationer och frågor till statsråden.

Ombudsman (JO)

Viss kontrollinstitut har riksdagens ombudsmän (JO). JO kontrollerar hur lagar och andra författningar tillämpas i den offentliga verksamheten.

Riksrevisionen

Under riksdagen finns en revisionsmyndighet, Riksrevisionen med ansvar för den statliga redovisnings- och effektivitetsrevisionen. Myndighetens uppgift är helt enkelt att granska statsmakternas hantering av medborgarnas skattepengar.

Riksrevisionen får granska den verksamhet som bedrivs av bl. a. regeringen med underliggande myndigheter, Regeringskansliet, riksdagens förvaltning och myndigheter under riksdagen, Kungliga Slottsstaten och Djurgårdens förvaltning, statliga aktiebolag, vissa stiftelser samt arbetslöshetskassorna.

Riksdagen utser Riksrevisionens styrelse som består av elva ordinarie ledamöter och elva suppleanter. Styrelsen ska bestå av nuvarande eller tidigare riksdagsledamöter. Samtliga riksdagspartier skall vara representerade med ordinarie ledamöter. Styrelsens roll regleras både i regeringsformen och i lagen med instruktion för Riksrevisionen.

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer som utses av riksdagen för en mandattid på sju år efter förslag från Konstitutionsutskottet. Dessa personer har sitt oberoende garanterat i regeringsformen. De tre riksrevisorerna beslutar vad som ska granskas, hur granskningen ska gå till och vilka slutsatser som ska dras av granskningen.

1998-2019, Sören Odensåker, Mailadress: soren.odensaker@comhem.se

Detta innehåll baseras på tanken om trovärdighet, saklighet och opartiskhet samt oberoende i förhållande till ekonomiska, politiska, religiösa, privata eller andra särintressen. Dessutom med ett källkritiskt betraktelsesätt.